Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid den officiella granskningen av betänkandet framkallade
skarpa gensagor från flera håll. Samskoleidén hade dock
redan i läroverkspropositionen av 1887 upptagits, och det
skulle vara en senare tid förbehållet att i annan omfattning
realisera den.
Kapitlet om handarbetsundervisningen, som Esselde
åtagit sig att redigera, påpekar den rådande bristen pä
system och mynnar ut i ett förordande av ordnade och
under statens kontroll stående utbildningskurser för
hand-arbetslärarinnor, ett önskemål, som ganska snart skulle
realiseras. »Textil prydnadskonst» borde ej ingå som ämne i
den egentliga flickskolan, men däremot beredas rum på
schemat i fortsättningsskolan. Det torde varit med berättigad
stolthet som Handarbetets vänners stiftarinna i den bilaga
till kommittébetänkandet, där saken behandlas, förordar en
samverkan mellan denna förening och Tekniska skolan i
Stockholm för utbildande av kompetenta lärarinnor.
I ett par fall har Esselde reserverat sig mot de
uttalanden som gjorts av kommittén i dess betänkande. Hennes
reservationer gälla dels frågan om rättighet för lärare att
för uppflyttning i högre lönegrad tillgodogöra sig
tjänstgöringsår vid av staten understödd flickskola, dels det ringa
utrymme, som i förslaget till undervisningens ordnande
lämnats åt »fosterlandssinnets väckande och utveckling».
Till den första frågan hade Esselde redan 1885 tagit
ställning, med anledning av en kunglig proposition i syftet,
föranledd av en petition, som hade lektor Gustaf Sjöberg,
skapare av och föreståndare för Lyceum för flickor, till
upphovsman. Det faktum att han i sin skola använde Ellen Fries,
filosofie doktorn, till undervisning i mellanklasserna, lät för
Esselde hans klagan över svårigheterna att få kompetenta
kvinnliga lärare för gymnasiet framstå i bjärt belysning; och det
var främst med hänsyn till orättvisan mot den kategori av
lärarinnor hon tillhörde, de akademiskt bildade, som Es-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
