Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historia, undervisning i slöjd — gjordes till föremål för
diskussion vid det flickskolemöte som hölls i juni 1889 i
Stockholm, där, all kritik till trots, det betydelsefulla och
framtidsdugliga i den föreslagna organisationen vann
erkännande.
För 1891 års riksdag framlade regeringen, med
åberopande av de anmärkningar som framkommit i infordrade
yttranden över kommittébetänkandet, ej något förslag till
ordnande av flickskoleundervisningen. Däremot föreslogs,
då alla varit ense om att rikligare understöd från statens
sida var erforderligt, det höjande av anslaget till högre
flickskolor från 70,000 till 100,000 kr., som riksdagen också
beviljade. Det var visserligen ej ens hälften av vad
kommittén föreslagit; men redan fem år senare höjdes summan
till 250,000 och överskred därmed något den av kommittén
föreslagna.
Esselde följde med levande intresse den vidare
utvecklingen av frågan. Särskilt intresserade henne samskoleidén.
Då hon fick kännedom om att från ett par småstäder
anhållan ingått till K. M:t om att »de goda borgarne» skulle
få »nådigt tillstånd att låta sina flickor gå i skola med
poj-karne», kunde hon ej lämna ett sådant stöd åt
kommittéförslaget obegagnat. Hennes första plan var att
Fredrika-Bremer-Förbundet skulle utse en liten deputation »att hos
Ecklesiastikministern föra samskolans talan med särskild
betoning af den genom flickskolekomitén framlagda planen för
deras anordnande», som hon skriver till Agda Montelius.
Om den saken ha emellertid protokollen intet att förmäla,
så att den tyckes i tysthet ha blivit avböjd. Däremot
skrev Esselde i Dagny en artikel: »Samskolan åter på
dagordningen».
Det visade sig vara så även på officiellt håll.
Läroverkspro-positionen till 1892 års riksdag innehöll liksom sex år
tidigare ett förslag »att kvinnliga lärjungar i mån av
utrymme skulle kunna mottagas i vissa lägre allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
