Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidningen Fyris. Han hade tagit till orda med
anledning-av den då aktuella frågan om hustruns äganderätt, och hans
uppfattning hade gått i samma riktning som hennes:
»Äktenskapet och hemmet kunna och få ej — just derför att
de äro och böra förblifva samhällets innersta grundval —
stå oberörda af tidströmningarne. De måste tvärtom stå i
lefvande vexelverkan med tidsanden.»
Nu dröjde det ej länge, innan Esselde vunnit Robinson,
denne själfulle och egenartade iakttagare av livet, sådant
det speglade sig i litteraturen, till medarbetare. Den
redogörelse, där hon refererar Fyrisartikeln, följes i
tidskrifts-årgången omedelbart av en av honom gjord
Emersonöver-sättning, i ett senare häfte kommer så hans märkliga brev
till redaktionen med anledning av Edvard Brandes’
skådespel Et Besog, och de närmaste åren blir hans signatur
allt emellanåt synlig på tidskriftens blad.
Robinson var dock mycket angelägen att betona att han
icke hörde till något parti och ej var bunden av några
dogmer. I detta avseende ger han i brev till Esselde våren
1886, före ett personligt sammanträffande, en karakteristisk
självbekännelse.
»Jag tror mig böra något omständligt angifva, i hvilken
mån jag är och i hvilken mån jag icke är att påräkna som
stridskamrat i qvinnofrågan m. m.», skriver han.
»Det är med mig som med Runebergs Otto v. Fieandt.
Det enda jag möjligen duger tiil att uträtta, är med
vil-koret af en viss grad olydnad. Jag är en anti-politisk
figur.
Naturligtvis har derför samarbete med mig sina
betänkligheter. Aldrig vet jag heller — följaktligen — i dag, om
den, som i gär tillgodogjorde sig min ifver för någon sak,
ännu vill veta af mig. Det är helt naturligt, fastän icke så
litet obeqvämt; kan i alla händelser ej hjelpas, utan blir
värre för hvart år och hvart grått hår. Emedan jag blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
