- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
175

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt vissare om, att detta är mitt enda sätt att åstadkomma
någonting dugligt. ..

Det enda, för hvilket jag under nästan alla
omständigheter finner mig hysa partiskt deltagande, är
minoriteten. Som väl ganska visst qvinnofrågan kommer att höra
dit, så länge vi lefva, ha hennes försvarare ej anledning till
några artificiella försigtighetsmått gent emot mig».

»Stridskamratens» oberäknelighet hade Esselde prövat på,
då hon ett år senare, med anledning av några artiklar av
honom i tidskriften Framåt, talar om sin bedrövelse över
»Robinsons tvetydiga hållning». Däremot hade han i sin
redan nämnda anmälan av Edvard Brandes’ skådespel, med
avseende på »önskvärdheten af mannens likställighet med
qvinnan» i sedligt avseende, uttalat sig på ett sätt som icke
lämnade något tvivel om hans ståndpunkt.

»Är det nu — som så många synes mena — icke
möjligt att samhället tager denna rigtning, utan den motsatta,
att qvinnorna i s. k. ’sedlig frigörelse’ dragas ned till oss;
är, med andra ord, ingenting annat att föreslå än ett hela
slägtets försättande i konkurstillstånd, ja då skulle jag
vördsamt anhålla att få lemna bolagsstämman, att öfrige herrar
bolagsmän bland sig utsåge någon till att skjuta mig för
pannan. Ty jag har, i så fall, ingenting att lefva för;
finner, i så fall, lifvet särskildt här på jorden icke vara värdt
något.

Men det är icke så; om än de fleste, som nu föra
ordet, äro eller tro sig vara obotlige pessimister. Historiens
allmänneliga rigtning är en annan.»

Den övertygelse, som Robinson i nu anförda ord
uttalar, delades helt och fullt av Esselde, och hon såg i
ansvarskänslans höjande rätta vägen till vinnande av målet.
Hon betraktade det också som en av Dagnys viktigaste
uppgifter att följa med tidens tecken och ha sin ståndpunkt
klar i sedlighetsdiskussionen.

Vikten av ett målmedvetet uppträdande i detta avseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free