- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
229

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så att den vann hennes fulla gillande. En av hennes stilregler
har jag behållit i tacksamt minne: »Stryk allt, som inte är
roligt eller nödvändigt.»

Om jag inte minns alltför orätt, var det denna samma höst,
som jag blev ombedd att dikta en sonett över Jenny Lind, som
hade dött detta år. Jag skrev en sonett, den var inte
till behag. Jag skrev en till, den också blev ogillad. Jag
skrev en tredje och en fjärde. Då äntligen förklarade sig
Esselde nöjd, och slutet blev, att hon ville taga in dem
alla fyra i Dagny. Men jag hade fått känna på vad andra
hade varit ute för, då de talade om att friherrinnan kunde
pressa dem så, att de kände sig som utkramade svampar.

Sedan hörde jag inte av henne på långa tider, och jag var
inte heller så särdeles missbelåten med detta. Jag arbetade nu
på fullaste allvar med min Värmlandsbok och ville undvika
allt, som störde. Den stil, som skulle göra det möjligt för
mig att skriva boken, hade jag ännu inte funnit, men jag
samlade material, gjorde karaktärsstudier, planlade de olika
kapitlen. På våren 1889 skickade jag Esselde ett
Gösta-Berling-kapitel, det, som handlar om julbalen på Borg och
som avslutas med att Gösta Berling och Anna Stjärnhök
av vargarna jagas in på dygdens väg. Det var ohyggligt
långt under denna sin första redaktion, och jag fick det
genast tillbaka från Esselde med många lovord och sträng
befallning att förkorta det till hälften.

Strykningarna verkställdes, och kapitlet återgick till
Stockholm, men nu kom intet svar. I början av sommaren kom
jag till Stockholm på ett flickskolemöte, men jag visste inte
om jag borde uppsöka Esselde. Hon var kanske nu
alldeles uttröttad på mig och mina försök, eftersom hon inte
hade låtit höra av sig.

Mitt under mötet kom ett paket från Esselde med ett
manuskript. Men då jag tog fram det ur konvolutet, befanns
det, att det inte var mitt, utan hade skickats mig av
misstag. Härigenom blev jag tvungen att sätta mig i förbin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free