- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
235

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Böklinska breven och ber Fredrika Limnell komma över
från Lyran, så att de kunna läsa dem tillsammans. Men
hon får ej dröja längre än till måndagen. »Längre kan jag
icke lofva att vänta, ty jag är naturligtvis ytterst intresserad
’af att fördjupa mig i innehållet», skriver hon.

Det gemensamma studiet av Fredrika Bremers brev
fortsattes även sedermera, när något gynnsamt tillfälle erbjöd
sig. »Tack för de trefliga dagarne hos dig; icke minst för
natten i Fredrika Bremers sällskap», säger sålunda Esselde
på nyåret 1883, då hon njutit av fru Limnells gästvänskap,
medan en reparation pågick i huset på Söder.

Att hon gav Fredrika Bremers namn åt det förbund,
som kom till samtidigt med förstudierna till biografien, är
belysande för planläggningen av den levnadsteckning hon ville
ge. Det var icke i första rummet författarinnan, som
intresserade henne. Redan vid Fredrika Bremers bortgång
hade hon med förståelse hälsat den uppfattning av henne,
som gjorde sig gällande i några av minnesrunorna, särskilt
i Eneroths nekrolog och Topelii minnessång. »Märkvärdigt
och för mig glädjande», hade hon då sagt, »är att se huru,
vid återblicken på Fredrika Bremers lif och verk,
författarinnan, den litterära personligheten, träder allt mera i
skuggan för banbryterskan på det sociala området,
frigö-rerskan, fördomsbesegraren, målsmannen för den fria
undervisningens och det fria arbetets rätt för qvinna såväl som
man, i inre så väl som i yttre afseende.»

Esselde hade på senare år, då hon inom
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse spårat en tendens att uteslutande
tänka på den praktiska nyttan och försumma de ideella
uppgifterna, både känt och uttalat att förbundet gjorde sig
ovärdigt sitt namn, om den tendensen bleve segrande.
Hennes iver att eftervärlden skulle lära sig uppskatta Fredrika
Bremers personlighet och livsgärning stod i samklang med
hennes brinnande intresse för förbundets framtid.

Ett utkast till den nya bild hon ville teckna av Fred-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free