Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen sade Ada tungt:
— Det där är den negativa sidan af din natur
— hänger samman med din egendomlighet. Du
vill ha, men du kan inte ge . . . Om du tycker om
honom eller inte, gör förrästen ingenting till saken
— nu — min känsel på honom äräriktig, jag
misstar mig sällan, och så är .ändå allt förstördt.
Matilda snyftade sakta till — så trött, så
utpinad hon var och livad solen sken in hvasst och
olidligt.
Plötsligt säg hon Ada ligga med kinden upp
mot stolsryggen och handen tryckt hårdt öfver
ögonen.
— Syster!
Hon ilade fram och tog upp Adas lediga
hand, men de kalla fingrarna återgäldade icke
Matildas tryckning.
Några dagar därefter kom bref till Erik från
Pryhl, som tagit en veckas semester för att resa
inåt Michigan. Han skref, att han beslutit åter
taga renseln på ryggen, och att han var viss 0111
att lätt kunna undvaras.
— Jag är för groft tillyxad för lifvet — det
är mig för konstigt. Jag har gått och solat mig
som en narr i det, som var fint och rart, men
bäst att gamle buffeln uppsöker sin hjord, han
trampar för ovigt och tungt, förstår du. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
