Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRONOMI OCH KULTUR 11
systemet, som till tiden — och väl ock i väsentlig mån
äfven till orsakssammanhanget — sammanfaller med den
stora upplysningstiden, tidehvarfvet efter medeltidens slut.
Från den alexandrinska skolans blomstringsperiod i
början af vår tideräkning samt genom hela medeltiden
ända långt in i det 16:de och 17:de seklet behärskades
den allmänna naturåskådningen af det efter den
alexandrinska astronomen Ptolomæus uppkallade Ptolomæiska
eller geocentriska världssystemet. Det hade sitt stöd i
de yttre sinnenas vittnesbörd och i den härskande
religionens urkunder. Se här huru detta världssystem
formulerades ännu så sent som i det sextonde århundradet.
»Jorden och vattnet äro orörliga i världens midt;
luftsfären omgifver jorden; den är delad i tre regioner:
den lägsta, som vi andas, den mellersta, som är mycket
kall, och den högsta, som är renare och mindre kall.
Omkring luften är eldens region; denna eld är för oss
osynlig, men enligt Aristoteles böra vi tro att den finnes (1).
Hela denna del (af universum) utom jorden är flytande
och följaktligen underkastad skapelse och förstöring, det
vill säga att det där kan bildas nya delar och de gamla
kunna försvinna. Himlarna, i hvilka vi nu inträda, äro
oföränderliga, solida, genomskinliga som den klaraste
kristall. Den första himlen är månens region, därpå
kommer Merkur, Venus, Solen och Mars. Bortom Mars sätter
Ptolomæus Jupiters och Saturnus’ himlar samt en enda
himmel för alla fixstjärnorna, denna kallas firmamentet.
Allt är omgifvet af primum mobile, bortom hvilket åter
några hafva placerat Empyreum eller de saligas
boningar etc.»
Vill man förundra sig öfver att en naturvetenskap,
som hvilar på sådana grundvalar, har svårt att komma
till utveckling, vill man förvåna sig öfver att människor,
som betraktade Ptolomæus’ verk som sin andra bibel, lätt
skulle förfalla i de absurdaste religiösa åskådningar ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
