Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 ASTRONOMI OCH KULTUR
Grundtemat, den filosofiska grundtanken i detta
världssystem, är att människan är universums centrum och krona,
för henne är allt skapat i himlen och på jorden.
Det är denna genom årtusenden nedärfda, bärgfast
fotade dogm, som skakades i sina grundvalar, då vid
midten af det sextonde århundradet för första gången,
med anspråk på vetenskaplig begrundning, den satsen
framställdes att jorden — den solida, säkra basen för det
gamla åskådningssättet — icke är fast, utan rör sig såväl
kring sin egen axel, som ock kring solen. Det är Nikolaus
Copernicus, som äran tillkommer att här hafva brutit väg
för ett nytt och sannare världssystem.
Copernicus’ stora arbete: »De revolutionibus orbium
cœlestium», där detta s. k. heliocentriska system
framlades, utkom samma år han dog, 1543. Copernicus var
mer än väl medveten om den stora risk han utsatte sig
för genom framställandet af sin djärfva »hypotes», som
han blygsamt och försiktigt själf kallade sitt system.
Försett som det var med denna etikett märkte ej den stora
mängden och icke ens prästerna, som den tiden behärskade
den allmänna meningen, hvilket farligt vapen mot den
bestående dogmtron, som doldes i den Copernicanska
teorin. Det var till en början endast astronomerna, som
uppfattade dess genomgripande betydelse. För att kunna
tränga djupare, för att kunna omstöpa den tröga massans
åskådningssätt, måste läran om jordens rörelse komma
ordentligt med förargelse åstad, och måste dessutom
baseras på mera påtagliga och populära grunder än Copernicus’
rent matematiska. n
Båda dessa betingelser åvägabragtes af Galileo
Galilei, som är att betrakta som den egentliga
grundläggaren af den heliocentriska världsåskådningen, likasom
han blef dess martyr. När han år 1610 riktade den första
tuben mot himlahvalfvet, fann han märkliga ting. Månens
yta visade sig med sina bärg och dalar ojämn och skroflig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
