Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRONOMI OCH KULTUR 15
denna kraft måste aftaga omvändt som kvadraten på
atfståändet, så som man matematiskt uttrycker sig. Vore
detta fallet, skulle han kunna ur månens rörelse beräkna,
genom en enkel kalkyl för resten, äpplets hastighet vid
sitt fall mot jorden, en hastighet, som genom föregående
undersökningar af Galilei var noggrant bekant. Han gjorde
penna räkning och fann att äpplets hastighet efter en
sekund skulle vara 26,6 fot. Nu var denna hastighet
emellertid enligt Galilei något öfver trettio fot och Newton
ansåg därför sin förmodan vara oriktig och lät hela saken
förfalla. Sexton år senare, under en sittning af den
engelska vetenskapsakademin, erfor Newton resultatet af
några nya och noggranna bestämningar af jordens radie
genom fransmannen Picard. Som värdet af denna radie
ingick i den förut nämda kontrollräkningen, tänkte
Newton genast på att göra om sin räkning och hade ej hunnit
långt, förrän han finner att resultatet nu pekar åt rätt håll
samt blir däröfver så upprörd, att han ej kan fortsätta
utan måste låta en vän fullborda räkningen.
Öfverensstämmelsen var fullkomlig.
Newton visste nu att han var i besittning af den
matematiska klaven till universums stora gåta. Han hade
nu att draga ut konsekvenserna, och det försummade han
icke. I två års tid arbetade han med ansträngande af
hela sin väldiga intelligens utan rast på att utleta
följderna af sin lag; och när efter denna tid hans stora verk:
»Philosophiæ naturalis principia mathematica» låg färdigt,
så hade han däri icke blott lämnat förklaringen och
lösningen på alla de problem, som astronomin till hans
dagar hade arbetat på, och dessutom uppvisat det inre
sammanhanget emellan de celesta fenomenen, utan han
hade ock uppställt och löst en mängd andra ej mindre
viktiga problem, hvilkas blotta formulerande före honom
hade varit nära på en omöjlighet.
»Newton är,» sade Lagrange, »ej blott den störste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
