Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ASTRONOMI OCH KULTUR
bördes invärkan — var baserat på tvänne felslut, hvilka
båda ha blifvit uppvisade af Laplace.
Bekant är den ofta omtalade anekdoten om Laplace,
då han presenterade den 1:sta editionen af sin
»Exposition du système du monde» åt dåvarande general
Bonaparte. »Newton har,» sade Napoleon till honom, »talat
om Gud i sin bok. Jag har genomgått eder, men icke
funnit detta namn en enda gång.» Hvarpå Laplace lär
hafva svarat: »Citoygen premier consul, je n’ai pas eu
besoin de cette hypothèse» (jag har ej haft behof af denna
hypotes). Laplace ansåg sig berättigad till detta uttalande
på följande grunder: Den gudomliga försynens ingripande
hade Newton ansett sig behöfva af tvänne skäl. Det ena
var såsom nämt att han fruktade att i tidernas längd
planeternas inbördes attraktioner skulle förorsaka att
planetsystemet kom i oordning, så att antingen planeterna
stötte ihop med hvarandra eller föllo in i solen. Härpå
svarar Laplace: »Genom en matematisk analys — som för
öfrigt utgör en af Laplaces’ ärofullaste vetenskapliga
eröfringar — finner man att denna fruktan är fullkomligt
ogrundad, enär planeternas inbördes invärkan aldrig kan
ha den följd, som Newton fruktat; men äfven om, säger
Laplace, så vore, äfven om på grund af motstånd i
världsrymden eller dylikt planetsystemet en gång vore dömt till
undergång; hvad se’n? Finna vi icke i de fossila
lämningarna (som Cuovier nyligen hade bragt i dagen) huru
hela djursläkten hafva försvunnit från jordytan, finna vi
icke att naturen öfverallt har en tendens att förändra de
mäst fixa förhållanden?» Och han tillägger: »Genomgå
historien om människoandens framsteg och dess misstag.
Vi skola där alltid se ändamålsorsakerna, les causes
finales’, undanskjutna till gränserna för vårt vetande.
Dessa orsaker, som Newton förflyttar till solsystemets
gränser, voro ännu i hans egen tid förlagda i atmosfären
för att förklara meteorerna; de äro i filosofens ögon en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
