Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav. Svenska konungar - I. 2. Gustav II Adolf - II. 1. Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2573
Gustav.
2574
dess ställning som ledande
samhällsklass. Under medverkan av Axel
Oxenstierna nydanades sedan rikets
förvaltning. Riksdagen fick sin fasta
organisation på 4 stånd genom 1617 års
riksdagsordning, och adeln erhöll sin politiska
klassindelning genom 1626 års
riddarhusordning. Riksrådet blev en ständig
rådskammare och medelpunkten för rikets
styrelse. Civil och militär myndighet skildes
åt, och landshövdingarna blevo blott
styresmän för länens civila förvaltning. Rikets
inkomster och utgifter sammanfördes i en
rikshuvudbok. Hovrätter inrättades
(undei-G. A:s tid i Stockholm, Åbo och Dorpat),
undervisningen reformerades gm
inrättandet av gymnasier, och Uppsala universitet
fick en tryggad ekonomisk ställning (se
Gustavianska arvegodsen!).
Sveriges handel och bergverksindustri
för-kovrades ytterligare, och skickliga smeder
(valloner) inkallades från Nederländerna.
Ett storartat landsvägsnät planerades.
Bland de 15 nyanlagda städerna blev
Göteborg den förnämsta. 1621 utbröt den
gamla, genom Sigismunds avsättning
framkallade striden med Polen på nytt. G. A.
erövrade Riga 1621, fullbordade Livlands
erövring 1625, varefter han angrep
Väst-preussen och erövrade större delen därav
utom Danzig, men slöt 1629 stillestånd med
Polen i Altmark, då Sverige fick behålla
Livland och några preussiska hamnar. Som
en följd av sin polska politik och till
försvar för det hotade Norden och de hårt
ansatta tyska protestanterna ingrep G. A.
i 30-åriga kriget. (Se Trettioåriga
kriget!). Gustav II Adolf var gift med
Maria Eleonora av Brandenburg och hade
med henne dottern Kristina, som blev hans
efterträdare. G. A. omdanade den sv. hären
till ett kvalitativt fullgott militärt
redskap och utexperimenterade en ny
epokgörande taktik. G. A. är en av vår historias
mest betydande och geniala personer.
Litt.: H. Hjärne: Gustav Adolf,
protestantismens förkämpe (1901). Densamme:
Gustav Adolfs statskonst. (Heimd. småskr.
n:r 11). H. Schilck: Svensk enighet. (Verd.
småskr. n:r 193). N. Ahnlund:
Storhets
tidens gryning (1918). L. Stavenow: Det
svenska stormaktsväldets uppkomst (1918).
C. Hallendorff: Tal och skrifter av konung
Gustav Adolf. Ett urval. (1915). G.
Witt-rock: Gustav II Adolf (i
Hildebrand-Sta-venow: Sveriges historia till våra dagar,
1927).
II. 1. G u s t a v III, f. 1746, d. 1792. Sön
till Adolf Eredrik och Lovisa Ulrika av
Preussen, konung 1771—92. Han ägde
skarpt förstånd, livlig inbillningskraft,
starka estetiska intressen men brast i fråga
om ihärdighet och plikttrohet. Genom den
oblodiga statskuppen den 19 aug. 1772
avskaffade han frihetstidens statsskick.
Under de närmaste tio åren genomfördes en
mängd reformer. Tortyren avskaffades,
lagstadgad tryckfrihet infördes, en
skickligt genomförd myntrealisation
befrämjade det allmänna välståndet,
spannmåls-handeln frigavs, och judar fingo tillåtelse
att invandra. Kronobrännerier inrättades,
men blevo en ekonomisk och social
besvikelse. Om sv. litteratur och sv. teater
inlade G. stora förtjänster genom att
grunda Svenska teatern, Kungl. teatern samt
akademier, främst Svenska akademien
GUSTAV III. Målning av L. Pasch d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
