Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indokineser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3011
Indukta’ns—1’ndus.
3012
tetsläran framkalla elektr. växelströmmar
genom induktion (se d. o.!).
Indukta’ns. Se Impedans!
Induktio’n (lat. indu’cere = inleda). 1.
I logiken en bevisningsmetod, varvid man
fr. en mängd enskilda fall sluter till en
allmän regel. Ex.: de maskrosor, som ha
iakttagits, ha haft gula blommor; alltså ha
alla maskrosor gula blommor. I. ger strängt
taget endast sannolikhet. 2. Inom fysiken
ett elektromagnetiskt fenomen, som består
däri, att om en ledare befinner sig i ett
magnetiskt el. elektriskt kraftfält och
antalet kraftlinjer, som omslutes av ledaren,
av någon anledning ökas el. minskas, så
uppstår i ledaren en elektrisk
potentialskillnad och, om ledaren är sluten, en
ström. Dennas styrka är proportionell mot
ändringen i kraftlinjernas antal. I.
uppstår alltså antingen genom att ledaren rör
sig el. oftare genom att fältet förändras,
t. ex. om detta alstras av en föränderlig
ström el. själv är rörligt. Den av i.
alstrade strömmen kallas induktion
s-strömel. sekundär ström; den ström,
som alstrar kraftfältet, kallas
primärström. Sekundärströmmens riktning
bestämmes av Maxwells regel:
betraktas fältet i kraftlinjernas riktning, så går
induktionsströmmen motsols, då antalet
kraftlinjer ökas, och medsols, då
detsamma minskas; eller av L e n z’ lag:
induktionsströmmen har, om ledaren rör sig, en
sådan riktning, att den motverkar
rörelsen. — I. upptäcktes och studerades först
av F a r a d ay, och på densamma grundar
sig större delen av den moderna
elektrotekniken. — Vid förändringar i
strömstyrkan (d. v. s. alltid vid växelström, vid
likström vid densammas slutande och
öppnande) uppträder även en i. i ledaren
själv, särskilt om denna består av en spole
med vanlig lindning (ej bifilar). Denna i.
kallas självinduktion, och den
därvid uppkommande strömmen e x t
rast r ö m. Enheten för självinduktion är 1
henry. Jfr Elektriska enheter!
— Induktionsapparat, se I n d u
k-tor! — Elektriska induktion
s-maskiner, se d. o.! — Induktion
s-ugnar, se Elektriska ugnar! —
I n d u k t i’v, åstadkommen genom
induktion (i logisk el. fysikalisk bemärkelse).
Indu’ktor, i n d u k t o’r i u m el.
induktionsapparat. Apparat, som
genom induktion transformerar lågspänd
likström till högspänd växelström. I.
består av en rulle med få varv av grov tråd
(för primär strömmen), lindad om en mjuk
järnkärna, och en utanpå denna liggande
rulle med många varv av fin tråd (för
sekundärströmmen). Primärströmmen
passerar dessutom en avbrytare, som hastigt
omväxlande bryter och sluter densamma.
Denna är på större i. ofta motordriven,
men består på mindre dylika av en liten
elektromagnetisk hammare el. av en
vät-skeströmbrytare (platinaspets i utspädd
svavelsyra). För att förhindra
gnistbild-ning i primärströmmen inkopplas ofta i
denna en kondensator. — I. användas för
framställning av röntgenstrålar, för drift
av geisslerrör, för att erhålla elektriska
gnistor, för medicinskt bruk samt — i
modifierad form — för framställning av
teslaströmmar och elektriska vågor.
In du’lci ju’bilo *(lat.). Bet. i
jubelfröjden. De första orden i en julvisa från
medeltiden, skriven på en blandning av latin
och tyska.
Indulge’ns (lat. indulge’re = vara mild).
Bet. eftergivenhet, fördragsamhet.
I’ndus el. Sin d. Flod i n. v. Indien,
med källor i Transhimalaya, 5 200 m. ö.
h. I. rinner först mot n. v. genom Tibet
och Kashmir, bryter sedan tvärt av mot
s. och mottager Kabulfloden fr. Afganistan.
Himalaya genombrytes i vilda fall genom
djupa dalklyftor, varefter I. slutligen når
Punjabs slätt el. Fem-flodslandet, där den
emottager fem bifloder. Vid mynningen i
Arabiska havet nära Indiens v. gräns
bildar I. ett stort deltaland (med 8 000 kvkm
nästan lika stort som Västmanland). I:s
längd stiger till omkr. 3 000 km, och dess
flodområde är med 965 000 kvkm mer än
dubbelt så stort som Sverige. I. är en av
jordens viktigaste bevattningsfloder; de
konstbevattnade områdena lämna väldiga
skördar av bomull och vete m. m- I. är
se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
