Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3013
Industri’—Infanteri’.
3014
gelbar mellan Tatta i deltalandet och
Mul-tan vid Chenab.
Industri’ (lat. indu’stria = flit). En
ekonomisk verksamhet som avser
råvaruför-ädling. — Industrial i’sm, ett
samhällssystem, som behärskas av industrien
och den industriella produktionen. •— I
n-d u s t r i e’l 1, hörande till i. —
Industriell demokrati, en organisation
av industrien i syfte att bereda alla i
ett . företag anställda (tjänstemän och
kroppsarbetare) medinflytande på
driftsledningen jämte företagens ägare och som
vunnit tillämpning i U. S. A., Tyskland,
England, Ryssland m. fl. länder. —
Industriförbund, en ny
organisationsform inom fackföreningsrörelsen, ett slags
ersättning för fackförbunden, omfattande
samtliga arbetargrupper inom ett visst
industriellt område. Jfr Sveriges
Industriförbund! —
Industriregister, en förteckning, som föres av
kommerskollegium över vissa industrier.
Industri a. b. Furu-Plywood. Bolag i
Sparreholm, grundat 1927, som i
träföräd-lingsfabriken i Kristinehamn tillverkar c:a
10 000 ton kryssfanér (plywood) av furu,
ek, björk m. m.
Industri a. b. Viking. Kemisk-teknisk
fabrik i Örebro, som tillverkar skokräm,
lädersmörjor m. m. till ett värde av c:a
två mill. kr. årligen. Firman grundades
1901 och har ett aktiekapital på 0,55 mill.
kr-
Industrial Workers of the World
[inda’-striol oo’kos åv tha oold] (eng.), förk. I.
W. W. Bet. världens industriella arbetare.
U. S. A:s mest betydande politiska
arbetarorganisation (syndikalistisk), grundad
1904, med avdelningar även i några andra
länder.
Industribyrån, a. b. Bolag i Stockholm,
grundat 1912, aktiekapital 30 000 kr., som
samarbetar med Sveriges Industriförbund
och har till syfte bl. a. att lämna råd och
hjälp till förbundets medlemmar i
revisions- och organisationsfrågor. I. har också
en byggnadsteknisk, en brandteknisk och
en trafikavdelning.
Industriväxter. Allm. benämning på
växter, som användas i industrien. I.
omfattar beklädnadsväxter, färgväxter,
olje-växter, pappersväxter o. d.
dTndy [dändi’], Paul Marie T h é
o-dore Vincent, f. 1851, d. 1931. Fransk
tonsättare, operakomponist, påverkad av
César Franck och Wagner,
musikteoretiker. Led. av Mus. ak.
In effi’gie (lat.). Bet. i avbild. Uttrycket
brukas i sammanställningen »hänga el.
bränna ngn i. e.», d. v. s. avrätta bilden
av ngn, t. ex. av en livdömd, som
undkommit.
Ine’rt (lat. i’ners). Bet. trög. Inom
kemien betecknas som i. ett sådant ämne,
som ej har benägenhet att ingå föreningar
med andra ämnen. Absolut i. äro endast
ädelgaserna.
Inexa’kt (lat. nekande in och exa’ctus
= noggrann). Bet. oriktig, otillförlitlig.
In exte’nso (lat.). Bet. i full
utsträckning, fullständigt, ordagrant.
Infallsvinkel. Inom optiken benämning
på vinkeln mellan en ljusstråle och en
linje, som är vinkelrät mot den yta, vilken
träffas av strålen.
Infa’m (lat. infa’mis). Bet. nedrig, usel,
vanhederlig. — I n f a m i’, nedrighet,
uselhet, skändlighet.
Infa’nt (sp. infa’nte av lat. i’nfans =
barn, egentl. en som ej kan tala). Gammal
sp. prinstitel. Dess kvinnliga motsvarighet
är i n f a n t i’n n a.
Infanteri’ (sp. infa’ntes = adliga
ynglingar, fotsoldater). Bet. fotfolk. Det under
äldre tider viktigaste vapenslaget, som
under medeltiden fick vika för rytteriet i
fråga om betydelse men som under nyare tid
åter blev huvudvapnet. Dess beväpning
har undergått stora förändringar under
världskriget. Det nutida infanteriet är
beväpnat med kulsprutegevär, kulsprutor,
gevärs- och handgranater samt gevär,
kar-biner och pistoler. För att få tillräcklig
kraft i anfallet är det därjämte försett med
granatkastare och understödjes
understun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
