Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap-Kapiro-järnvägen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap-Kairo-järnvägen—KaprFnsyra.
3305
i st. f. de motsvarande små, t. ex. på
titelblad o. dyl.
Kap-Kairo-järnvägen. En planerad och
under byggnad varande järnväg, avsedd att
genomkorsa alla de britt, besittningarna i
Öst-Afrika och att sålunda förbinda
Kapstaden med Kairo. Dels med järnv., dels
med ångare på Tanganjika och Kongos
källfloder, dels även med motorfordon
(mellan Nimule och Rejaf vid Övre Nilen)
kan man nu färdas hela sträckan.
Kapla’n el. kapella’n (av kapell).
Äldre benämning på präster i
underordnad ställning el. i kapell- och
annexförsamlingar.
Kaplandet el. Kapkolonien (eng.
Province of the Cape of Good Hope).
Provins i Sydafrikanska Unionen, omfattande
sydligaste delen av Afrika. Till K. räknas
administrativt även Ö. Griqualand,
Tem-buland, Transkei och Pondoland. K. i
inskränkt mening är med 536 000 kvkm ung.
så stort som Skandinaviska halvön. K.
utgör i allm. ett gammalt bergland, varmed
det sydafrikanska höglandet
trappstegs-likt avslutas mot s. Bergskedjor och
platåberg nå upp till 2 591 m. ö. h., och mellan
dem utbreda sig högslätter. Klimatet är
subtropiskt och mycket kallare vid v.
kusten än i ö., torrt i det inre och på n.
västkusten, samt med vinterregn i v., regn
alla årstider i ö. Snöfall inträffa sällan.
Växtvärlden är subtropisk med utbredda
buskformationer (macchia) samt stäpper
och savanner. Djurvärlden liknar det torra
tropiska Afrikas. Omkr. 2 838 000 inv.
(1926), varav 706 000 vita (främst boer
och engelsmän), 1 600 000 bantu (mest
kaffrer) förutom betsjuaner, hottentotter,
invandrade asiater (8 000) och biandfolk,
främst mellan hottentotter och vita
(gri-quas). I religiöst hänseende äro omkr. 1
mill. hedningar och 1,7 mill. kristna.
Huvudnäringar äro jordbruk (vete, majs,
durra, vin, frukt), boskapsskötsel (i
synnerhet får) och bergsbruk (diamanter,
asbest). — K. grundades av holländare 1652,
blev britt, koloni 1806 och en provins i
Sydafrikanska Unionen 1910. Huvudstad:
Kapstaden.
3306
Kapodi’strias, Joannes
(Giovanni), f. 1776, d. 1831. Grek, statsman,
en tid i rysk tjänst och tsar Alexander
I:s gunstling, anhängare av grekernas
frihetsrörelse, grek, president 1827—31, då
han mördades.
Kapo’k el. g 1 a n s u 11. Fröhåren av
Bomullsträdet, Ce’il)a penta’ndra
(fam. Bombaca’ceoe). K. användes till
stoppning av kuddar o. dyl.
Kaponjä’r (fransk, caponniére). Hållfast
hålbyggnad i en fästningsgrav anlagd för
att genom flankerande eld skydda mot
fientliga anfallsmedel.
Kapo’tt (fransk, capote). Lång kappa
med kapuschong. — K a p o 11 h a 11, liten
damhatt med bakband.
Kapp. Mindre överbyggnad till
ned-gångstrappa genom ett fartygsdäck.
Kapp, Wolfgang, f. 1856, d. 1922.
Tysk ämbetsman och konservativ
politiker. En av upphovsmännen till den s. k.
Kapp-kuppen 1920, då
Berlinrege-ringen avsattes och K. proklamerades som
rikskansler. Efter kuppens misslyckande
flydde K. i flygmaskin till Sverige. Han
anklagades i Tyskland för högförräderi
men avled innan rättegången hann börja.
Ka’ppa. Grek, bokstav (K el. z), motsv.
k.
Kappado’kien. Äldre benämning på den
ö. inre delen av Mindre Asien. Det tillhör
nu Turkiet.
Kappe. Ett äldre sv. rymdmått =
omkr. 5 lit.
Kappkuppen. Se Kapp!
Kappland. Ett äldre sv. ytmått = 154,3
kvm.
Kappsejsa (eng. capsize). Detsamma
som kantra.
Kaprifo’1. Se Lonicera!
Kapri’nsyra (lat. ca’pra = get. Namnet
uppkommet på grund av dess lukt). Se
Fettsyror!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
