Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippduva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3459
Klippduva—Kloa’k.
3460
Klippduva. Se Duvfåglarl
Klipperskepp (eng. clip = skära, klippa).
Seglande kofferdifartyg, vilka
byggts speciellt smäckra, mera med tanke
på snabbhet än lastdryghet. Typen, som var
ett resultat av den hårda konkurrensen
med ångfartygen, stod i sitt flor i mitten
av 1800-talet.
Klippfisk. Fisk, vanl. torsk, som
uppfläkts och torkats utbredd (t. ex. på
klippor och berghällar, varav namnet).
Klippfyr. Se Fyr!
Klippgravar. Ett slags gravkamrar,
inhuggna i klippor, vanl. förekommande i
Egypten, Mindre Asien och Persien samt
andra länder kring Medelhavet.
Klippgrävlingar el. Klippdassar
{Hyracoi’dea). En fam. små H o v d j u r, de
ursprungligaste av alla sådana. H. äro
stora som kaniner med korta ben och 4—5
tår på framfötterna samt 3 på bakfötterna.
De äro hälgångare och ha breda, hovlika
naglar. Framtänderna likna gnagarnas. K.
leva av växter. De förekomma i Afrika och
s. v. Asien.
Klippiga bergen (eng. Rocky Mountains).
Ett system av bergskedjor i Nord-Amerika,
utgörande det östligaste av de tre
bergssystem, som bilda det stora höglandet i v.
Nord-Amerika (Cordillererna). K. sträcka
sig genom Canada, U. S. A. och n. Mexico.
De tillhöra den tertiära bergveckningen;
karakteristiska för dem äro de talrika
större eller mindre slätter, s. k. parks, som
ligga mellan bergen. De högre liggande
»parks» äro grässtäpper; de lägre
liggande och mera torra bestå av buskstäpp. K.
ha sina högsta toppar (högst är Blanca
Peak i Colorado, 4 389 m. ö. h.) i n. Bergen
ha i allmänhet endast mindre snöfläckar;
glaciärer och snöfält finnas dock i de
nordliga delarna. K:s mest bekanta område är
Yellowstone National Park.
Klipping (fsv. klippinger = klippt
fårskinn.) 1. Ett slags mynt fr. 1500- och
1600-talen av silver, guld el. koppar och
av fyrkantig form. 2. Klippta fårskinn och
ett därav berett läder, som använts till
handskar (klippingshandskar).
Klipptempel el. g rottempel. Ett
slags i klippor uthuggna tempel, vilkas
ursprungliga hemland är Indien. De
förekomma även annorstädes, t. ex. i Egypten.
Klisché. Annan stavning för kliché.
KlPssov (polska Kliszdw). By i s. Polen,
bekant för det slag, som där utkämpades
1702 mellan svenskarna under Karl XII
samt polacker och sachsare under August
II.
Klister. K. framställes oftast genom
upphettning till 50—80° av med vatten utrörd
stärkelse (mjöl e. d.). Den geléartade
massa, som bildas, innehåller glutenämnen och
dextrin, och blir vid intorkning hornartad
och hård.
Kli’toris el. clitoris (grek, kleitori’s}.
Det organ hos kvinnan, fr. vilket den
sexuella orgasmen (företrädesvis) utlöses.
K. är i utvecklingshänseende homolog med
mannens penis, men är i jämförelse med
denna av rudimentär storlek.
Klitter. Danskt namn på dyner.
Kljutje’vskaja So’pka (rysk.). Bet.
»vulkanen vid källorna». En av jordens högsta
verksamma vulkankäglor, belägen i mell.
Kamtjatka, 4 916 m. ö. h.
K. L. M. Förk. för Koninklijke
Luchtvaart Maatschappij
(bet. Kungliga luftfartsbolaget), ett stort
holländskt flygbolag. Jfr Flygning!
Klo. 1. En spetsig, böjd hornbildning hos
ryggradsdjuren, som till skillnad fr. en n
a-g e 1 omfattar sista tåleden. Motsvarande
bildningar finnas även hos leddjuren. 2.
Den inre delen av en gaffel på ett
segelfartyg; även det hörn av gaffelseglet som
fastgöres vid bommen. Jfr Gaffel 2! 3.
Försvenskad stavning för clou (se d. o.!).
Kloa’k (lat. cloa’ca). 1. Avloppsledning
under jordytan för flytande orenlighet. 2.
Beteckning för ändtarmen i de fall, då
ex-kretions- och könsorganens utförsgångar
utmynna i densamma. K. förekommer hos
selachier, amfibier, de flesta reptiler,
fåg
Ord, som saknas under K, sökas under C.
116 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
