Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollwitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3499
Ko’llwitz—Kolomna.
3500
Ko’llwitz, Käthe, f. 1867. Tysk
konst-närinna, vars teckningar skildra de
fattiga samhällslagrens levnadsförhållanden
och äro genomandade av starkt socialt
patos.
Kolm. Konkretioner av bituminöst kol,
som förekomma i Västgötabergens
kam-briska alunskiffer och innehålla en ringa
mängd radioaktiva ämnen.
KoTmar. Se Colmar!
Kolmodi’n. Gammal sv. släkt urspr. fr.
Hälsingland (Koldemo by). 1. Israel K.,
f. 1643, d. 1709. Teolog, prof, i Uppsala,
superintendent i Visby och psalmdiktare.
2. Olof K., f. 1690, d. 1753. Den förres
brorson, hovpredikant och förf, av psalmer
och andliga sånger. 3. JohanAdolf K.,
f. 1855, d. 1928. Teolog, föreståndare för
Ev. fosterlandsstiftelsens missionsinstitut
1893—1903, professor i Uppsala 1903—20,
föreståndare för Fjellstedtska skolan i
Uppsala från 1920. 4. Johannes Axel
K., f. 1884. Den förres son,
legationssekreterare, historisk förf. Han kallades 1931
av Abessiniens kejsare till dennes
rådgivare och beviljades därvid tjänstledighet fr.
sin sv. statstjänst. Bl. hans arbeten
märkes Det antika främre Asien (i Lindblads
världshistoria I, 1927).
Kolmården (bet. »Svarta skogen»). 1.
Höglänt skogsområde på gränsen mellan
Södermanland och Östergötland, brant
sluttande mot s., föga framträdande mot n..
med en högsta höjd av 170 m. ö. h. K. är
uppbyggt av gnejs jämte kilar av kor nig,
kristallinisk urbergskalksten, bl. a. i en
grönflammig, serpentinhaltig varietet,
kallad k o 1 m å r d s m a r m o r. 2. K. el.
Sandviken, samhälle och lastageplats
på K. 1. (Krokeks socken), ändpunkt för
Stavsjö järnväg. Omkr. 400 inv.
Kolning. Framställning av kol ur trä
genom torrdestillation i milor och
kolugnar. I de senare erhållas även en del
biprodukter: tjära, ättiksyra, träsprit och
brännbara gaser. Vid kolning i mila får
man ett utbyte av 25—30 o/o av vikten,
vid kolning i ugn 30—35 %.
Kolo’ber. Se Sidenapor!
TECKNING AV KÄTHE KOLLWITZ.
Kol och koks, a. b. Kolimportfirma i
Stockholm, en av huvudstadens största,
bildad 1917 genom sammanslagning av
firmorna Joh. Lundström & Co, a. b., H.
G. Söderbergs Import a. b. samt Nya a. b.
J. Anderssons Kolimport. Aktiekapitalet
uppgick till 5,75 mill. kr. men nedsattes
1928 till 4,03 mill. kr., i det aktiernas
nominella värde nedstämplades från 100 till
70 kr., varvid till aktieägarna återburos 30
kr. per aktie. Aktierna noteras på
Stockholms fondbörs på den s. k. B-listan.
Kolocynti’n. Se Citrullus!
Kolofo’n. 1. (Grekiska; latin
Co’lo-phon). Antik stad i Mindre Asien, 20 km
n. v. om Efesos, känd för ett orakel och
som utskeppningsort för harts. 2. Kol
o-f o’n el. K o 1 o f o’n i u m. Efter K. 1
uppkallat harts, vilket erhålles som återstod
vid upphettning av barrträdskåda och
användes i plåster och till bestrykning av
fiolstråkar. 3. Se Bok!
Kolofo’nium. Se K o 1 o f o n!
Kolokvi’nt. Se Citrullus!
Kolomna [kalå’mna]. Stad i mell.
Ryssland (Moskvaområdet) vid floden Moskva,
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
