Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollwitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3501
Kolomy’ja—Kolo’nn.
3502
med betydande maskinindustri. 31 000 inv.
(1926).
Kolomy’ja. Fabriksstad i s. ö. Polen vid
Prut. 32 000 inv. (1930).
Kolona’t (lat. co’lere = odla). Ett med
statsunderstöd av en enskild person till
odling upptaget område på kronojord, som
upplåtes på arrende.
Koloni’ (lat. co’lere = odla). Urspr. en
grupp personer, som utvandrat fr. ett
moderland och samfällt slagit sig ned i ett
främmande land för att där vinna sin
utkomst, sedermera kulturstaters
besittningar el. dotterstater i andra världsdelar. K.
betecknar även nybygge i allm. — K o 1
o-n i s e’r a, anlägga k., uppodla jungfrulig
jord.
Kolonia’lvaror. Sådana varor, som
införas fr. kolonier, t. ex. kaffe, te, tobak,
kryddor o. d.
Koloniträdgård. Ett i närheten av en
stad el. ett stadsliknande samhälle
beläget jordområde, som i mindre lotter
utarrenderas till enskilda personer, som där
driva trädgårdsskötsel. K. började
anläggas i Sverige 1895 (Malmö) och finnas
numera vid ett 40-tal sv. städer.
Kolo’nn (lat. colu’mna = pelare). 1.
Inom krigsväsendet bet. för en formering av
truppavdelningar el. fartyg rakt bakom
varandra. 2. Inom byggnadskonsten ett
fristående, vertikalt stöd med cylindrisk
genomskärning, avsett att uppbära ett
lodrätt tryck. Den består vanligtvis av bas,
skaft och kapitäl. Är k. till hälften
inbyggd i en mur, kallas den halvkolonn.
Med kolonn a’d förstås en el. flera
kolonnrader; k o 1 o n e’t t är en mindre k. —
De antika grekiska byggnadsstilarna, vilka
huvudsakligen utbildats i
tempelbyggnaderna, indelas alltefter kolonnernas och
bjälklagets (entablementets) olika utseende i
kolonnordningar, nämligen den do riska,
j o n i s k a och korintiska. 1) Den
doriska k. reser sig utan bas fr. den
övre ytan (styloba’ten) av en i tre
avsatser uppförd underbyggnad (krepi’doma).
Skaftet är kannelerat och understundom
ngt ansvällt på mitten (e’ntasis). Kapitälet
består av en nedre, skålformad del med
rundad profil (eki/nus) och en härpå
liggande kvadratisk platta med rak profil
(a’bacus). Bjälklaget är sammansatt av
arkitrav (episty’l), fris och gesims. Frisen
är försedd med omväxlande t r i g 1 y’f e r,
ett slags plattor med prismatiskt
fördjupade refflor, och oftast reliefsmyckade m
e
Ord, som saknas under K, sökas under C.
I. DORISK ORDNING.
II. JONISK ORDNING.
III. KORINTISK
ORDNING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
