Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolonnapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3503
Kolo’nnapparat—Kolossen på Rhodos.
3504
t o’p e r. Gesimsens översta del utgöres av
en utskjutande rännlist (si’ma) för
uppsamlande av regnvatten. Den doriska stilen
kännetecknas av ett manligt, strängt
kynne och en upphöjd ro. Den härrör fr.
600-talet f. Kr. och nådde sin höjdpunkt på
400 talet. 2) Den joniska k. är försedd
med bas av ngt växlande utseende. Skaftet
är kannelerat samt högre och smärtare än
hos den doriska k. Kapitälet består av en
ekinus med joniskt kymation (se K y m
a-tion!), härovan ett slags bolster el. dyna,
som på sidorna spiralformigt sammanrullar
sig till två voluter; överst en fyrkantig,
smal abacus. Bjälklaget utgöres av samma
delar som i den doriska stilen. Frisen
bildar ett enda obrutet fält och är oftast
prydd med reliefer. Den saknas
understundom helt och hållet. Närmast gesimsen
ligger ofta en med vertikala inskärningar
försedd längsgående platta, ett s. k. t
andsnitt. Den joniska stilen härstammar fr.
v. Mindre Asien och är vekare, kvinnligare
och yppigare än den doriska. Den är lika
gammal som denna och blomstrade i
synnerhet under femte och fjärde
århundradena f. Kr. 3) Den korintiska k. skiljer
sig fr. den joniska främst genom kapitälet,
som är fyrsidigt och försett med två
kransar av utåtböjda akantusblad samt härur
fr. var sida uppskjutande fyra, volutartat
sammanrullade stänglar, varav två böja sig
inåt och nedåt och två uppåt och utåt.
Härovan ligger en fyrkantig abacusplatta med
insvängda sidor. Den korintiska stilen
uppstod senare än de båda förra och användes
främst i Rom och den hellenistisk-romerska
Orienten. -—■ De grekiska
kolonnordningarna övertogos av romarna och undergingo
härvid smärre modifikationer, varjämte
romarna till de gamla fogade tvenne nya
ordningar : den toskanska samt den r
o-merska el.
kompositaordning-e n. Den förstnämnda utgör en
sammansmältning av dorisk och inhemsk etruskisk
stil; kolonnen är glatt och utgår fr. en
jonisk bas; kapitälet har ekinus och
abacus; bjälklaget saknar triglyfer och
meto-per. Kompositakapitälet företer en
blandning av det joniska och korintiska
kapitälet. — Dessa kolonnordningar kodifierades
redan under antik tid och blevo
normerande för renässansens arkitekter, liksom
byggnadskonsten än i dag rör sig med
element fr. de antika stilarna.
Kolo’nnapparat. Apparat för
kontinuerlig destillation av -alkohol. Den erhållna
produkten är 90-procentig.
Kolonnväg. I fält genom terrängen
anordnad tillfällig väg.
Koloratu’r (lat. co’lor = färg). Inom
musiken en utsirning av en melodi, t. ex.
drillar o. dyl.
Kolore’ra (lat. co’lor = färg). Bet.
färglägga.
Kolorime’ter (lat. co’lor = färg och grek.
metre’in = mäta). Apparat för bestämning
av föremåls färg. K. består antingen av
vanliga färgskalor el. i fråga om vätskor
av en serie lösningar, vilka antingen
utspädas el. i olika tjocka skikt jämföras
med den givna.
Kolori’st (lat. co’lor = färg). En målare,
som lägger huvudvikten vid tavlans färg.
— K o 1 o r i’t, färggivning,
sammanfattningen av de olika färgerna i en målning.
Kolosförgiftning. Koloxid (populärt
kallad k o l-o s) är giftig redan vid en
koncentration av 0,05 o/o. Den förekommer som
viktig beståndsdel i lysgas, och
gasförgiftning är därför ett slag av k. Dessutom
uppkommer koloxid vid ofullständig
förbränning av kol och kolhaltiga ämnen (för
tidigt skjutna spjäll!). Koloxidens giftighet
beror på, att den ingår en kemisk förening
med blodets hämoglobin och därmed
hindrar detta att upptaga syre. K. upptäckes
lätt spektroskopiskt på grund av denna
förenings karakteristiska
absorptionsspekt-rum. Behandlingen mot k. består i riklig
tillförsel av frisk luft, el. ren syrgas samt
i långt framskridna fall med
andningssvå-righeter, i konstgjord andning. Jfr
Koloxid!
Kolossen på Rhodos. En av den grekiske
bildhuggaren Kares omkr. 290 f. Kr. i
den forngrek. staden Rhodos, på ön med
samma namn, uppförd kolossalstaty över
solguden Helios. Statyn, som räknades till
ett av världens sju underverk, förstördes
vid en jordbävning 224 f. Kr.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
