Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräftor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3691
Kräftor—Krämermaskin.
3692
flesta äro vattendjur, en del fastsittande.
Även parasitiska arter finnas.
Utvecklingen sker vanl. genom metamorfos.
Kräftor (A’stacus). Ett släkte T i o
foti n g a r, vilka leva i sött vatten i
Europa, Asien och. n. Amerika. Vår sv. art,
Elodkräftan (A. fluvia’tilis), finnes i
hela mell. Europa. Den trives bäst på lerig
och gyttjig botten och lever av snäckor,
maskar, fiskrom m. m. Färgen är
svartgrön. Hanen har större klor och smalare
stjärt. Äggen bäras av honorna, ända till
kläckningen fästa vid stjärtfötterna, och
även de nykläckta ungarna hålla sig fast
där 1—2 veckor. De äro fullvuxna efter
3—4 år och ha då i regel en längd av omkr.
10 cm.
Kräftpest. Infektionssjukdom hos
flodkräftan, som infördes från Finland 1907
och sprides genom fångstredskap samt
genom att friska kräftor förtära i sjukdomen
döda sådana. K. har på många ställen inom
Mälaren och Hjälmaren alldeles utrotat
kräftorna men synes nu vara på återgång,
varför man börjat inplantera nya kräftor
där. Ar 1932 synes k. ha inkommit i
Småland.
Kräftstenar. Halvklotformiga
konkretioner av kalciumfosfat och kalciumkarbonat,
som finnas i magen av kräftor, i
synnerhet strax före skalömsningen. De utgöra
material till det nya skalet.
Krä’kia (isl. krcekla = krökt kvist). 1.
Biskopsstav. 2. Ett husgeråd för omrörning
av ostmassa, gröt m. m.
Kräklingbo. Socken i Gotlands län
(Gotlands norra härad). 390 inv. (1931).
Kräklinge. Socken i Örebro län
(Harde-mo härad). 821 inv. (1931).
Kräkning. K. åstadkommes genom
sammandragningar av magsäcken, understödda
av bukmusklerna, så att maginnehållet
pressas upp genom matstrupen och svalget.
Dessa sammandragningar kunna
förorsakas av sjukdomar i matsmältningsorganen
samt i andra organ i bukhålan,
hjärnsjukdomar jämte många andra åkommor,
bl. a. förgiftningar (u r e m i s k k. vid
urinförgiftning). K. är ofta ett tidigt
symptom vid havandeskap. —
Kräkmedel användes tidigare mycket men
spela i den moderna läkekonsten en ringa
roll. De mest använda äro apomorfin
samt kräkrot (ipecacuanha) och
kräksalt el. kräkvinsten,
Kräkrot el. I p e c a c u a’n h a. Den
torkade rotstocken av den till fam. Rubia’ceoe
hörande Urago’ga ipecacua’nha. K.
innehåller flera alkaloider och användes inom
medicinen som slemavsöndrande medel vid
luftrörskatarrer samt för framkallande av
kräkningar.
Kräksalt. Se Kräkvinsten!
Kräkvin. Lösning av kräkrot i vin
el. sprit.
Kräkvinsten el. k r ä k s a 11,
kalium-antimonyltartr a’t. K. erhålles av
vinsten och antimontrioxid och har
sammansättningen (CH0H)2; "^et
framkallar kräkning men är farligt i
större doser. Motgift: garvsyra.
Kräldjur el. Reptiler (Repti’lia). En
klass växelvarma Ryggradsdjur, som
andas med lungor och har huden täckt av
hornplåtar el. -fjäll, ofta förstärkta av
för-beningar i läderhuden. Extremiteterna äro
5-tåiga, och tårna äro beväpnade med klor.
Många k. sakna dock extremiteter, och hos
de flesta äro de svaga. Ögonen ha
ögonlock, ävensom blinkhinna. Parietalöga
finnes hos en del. Tänderna äro enkla och
sitta endast hos krokodildjuren fästa i
verkliga tandhålor. Ändtarmen mynnar i
en kloak. Hjärtat saknar utom hos
krokodildjuren skiljevägg mellan kamrarna,
och blodet blandas alltså i detsamma. En
del k. lägga ägg, men hos många utvecklas
äggen inom modern, ända tills de kläckas.
De erhålla dock ej under tiden någon
näring från modern. K. uppträdde först
under karbonperioden och nådde sin högsta
utveckling under jura- och kritperioderna,
då jättestora k. funnos i mängd.
Krämermaskin. Elektrisk generator, som
ger konstant ström även vid mycket
väx
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
