Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loyalty-öarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4077
Luck—Ludvig.
4078
Luck [lo’tsk]. Stad i ö. Polen vid en
biflod till Pripet, med betydande
spannmålshandel. 21 000 inv. (1921).
Lucknow [la’cknao]. Stad i Britt. Indien
(United Provinces) på Gangesslätten. L.
har universitet och flera andra
vetenskapliga institutioner, ståtliga palats och
tempel fr. självständighetstiden och
betydande tillverkning av guld- och silverbrokad.
L. är även en viktig garnisonsort för britt,
truppstyrkor. 241 000 inv. (1921).
Lucre’tia. Enl. den rom. traditionen en
lomarinna, som skändades av Sextus
Tar-quinius, den älste sonen till konung
Tar-quinius Superbus, och som därför tog sitt
liv, sedan hon uppfordrat sina anförvanter
till hämnd. Pöljden blev Tarquiniernas
fördrivande och avskaffandet av det rom.
konungadömet.
Lucre’tius, T i t u s L. C a r u s, f. omkr.
97, d. 55 f. Kr. Rom. skald, förf, till ett
episkt diktverk i sex böcker De re’rum
natu’ra (»Om allt varandes väsen»). L.
gör sig i detta till tolk för Epikuros’ lära
och vill med tillhjälp av atomteorien
befria människorna från tron på gudarnas
ingripande i världens öden och fruktan
för döden. Sv. övers, av A. Jacobsson
(1903—04).
Lucu’llus, Lucius Licinius, f.
omkr. 116, d. 56 f. Kr. Rom. ämbetsman
och härförare, som utmärkte sig i krigen
mot Mitradates. Den rikedom och lyx,
varmed L. omgav sig, särsk. ifråga om mat
och dryck, har gett upphov till uttrycket
»1 u k u’1 1 i s k» (om måltider o. dyl.).
Luddvicker. Sv. namn på Vi’cia villo’sa.
Lu’dendorff, Erich von, f. 1865. Tysk
militär, under världskriget stabschef hos
Hindenburg. Efter dennes utnämning till
generalstabschef blev L. hans förste
generalkvartermästare. Såsom sådan har han
vunnit beröm för sitt skickliga sätt att
organisera det tyska etappväsendet. Vid
sammanbrottet flydde L. till Sverige.
Efter sin återkomst har han arbetat för en
monarkisk restauration, understödde
ehuru ej offentligt Kappkuppen och var in-
E. LUDENDORFF.
Fotografi.
blandad i
kuppförsöken i Munchen
1923. (Jfr Hitler,
Kahr!) L.
invaldes 1924 i
riksdagen såsom repr. för
det tysk-folkliga
partiet. L. utgav
1919 Meine
Kriegs-erinnerungen 1914
—1918, sv. övers.
Mina minnen från
kriget 1914—1918
(1919).
Luder (holl. loeder = lockmat). Inom
jakt väsendet bet. för åtel, kadaver, som
lägges ut som lockbete för rovdjur.
Ludgo. Socken i Södermanlands län
(Rönö härad). 1 085 inv. (1932).
Ludhiana. Stad i n. v. Britt. Indien
(prov. Punjab), med stor
spannmålsmark-nad och berömd tillverkning av
kashmir-schalar. 52 000 inv. (1921).
Lu’dolfska talet. En benämning på talet
yr efter den tysk-holländske
matematikern Ludolph van Ceulen (f.
1540, d. 1610), som beräknade med 35
decimaler. Se Pi!
Ludovi’siska tronen. Grek,
reliefskulpturer på tre marmorplattor, funna i Rom
1887, antagl. utgörande arm- och
ryggstöd till en kolossaltron, nu förvarade i
nationalmuseet i Rom. Se bildsidan till
Grekland, bd 5!
Ludvig (fransk. Louis). Konungar av
Frankrike. I. Av karolingiska ätten. 1.
L. I Se Ludvig den fromme! 2.
L. II, den stammande, d. 879,
konung 877—79. Den förres sonson, son till
Karl den skallige. 3. L. III, f. 863, d.
888, konung tills, med brodern Karloman
879—84. Den förres son. 4. L. IV, f. 920,
d. 954, konung 936—54. Den förres
brorson, en krigisk men föga framgångsrik
monark. 5. L. V, f. 967, d. 987. Den
förres sonson, konung 986—87. II.
Av-ka-petingiska ättens huvudlinje. 1. L. VI,
den tjocke, f. 1078, d. 1137, konung
1108—37, son till Karl den enfaldige. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
