Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4079
Ludvig.
4080
var en kraftfull härskare, som bekämpade
stormännen och stödde sig på kyrkan och
de fria städerna. 2. L. VII, f. 1120, d.
1180, konung 1137—80. Den förres son.
Han deltog i det andra korståget. 3.
L. VIII, f. 1187, d. 1226. Den förres
sonson, Filip Augusts son, konung 1223—26.
Han bekämpade albigenserna. 4. L. IX,
den helige, f. 1215, d. 1270. konung
1226—70. Den förres son, en av
Frankrikes dugligaste regenter. Han stärkte
kungamakten, förbättrade rättsväsendet,
övervakade lagarnas efterrättelse och
företog korståg till Egypten och Tunis.
Efter sin död blev han kanoniserad. 5.
L. X, f. 1289, d. 1316. Den förres sonsons
son, son till Filip den sköne, konung 1314
—16. Han avskaffade livegenskapen inom
de kungl. domänerna. III. Av grenen
Valois. 1. L. XI, f. 1423, d. 1483, konung
1461—83, son till Karl VII. Han var en
av Frankrikes mest betydande regenter.
Han inskränkte de stora länsherrarnas
rättigheter, utvidgade franska kronans
område under kamp med vasallerna, bl.
dem Karl den djärve, arbetade för
industri och handel och gynnade
undervisningen. Han var grym och
hänsynslös och svek givna löften, när det
gagnade hans strävanden. 2. L. XII, f. 1462,
d. 1515, konung 1498—1515. Den förres
syssling, hertig av Orleans. Han sökte
förvärva områden i Italien men
misslyckades. IV. Av grenen Bourbon. 1. L.
XIII, f. 1601, d. 1643, konung 1610—43.
Son till Henrik IV. Under hans tid var
R i c h e 1 i e u allenarådande minister.
2. L. XIV, f. 1638, d. 1715, konung 1643—
1715. Den förres son. Under hans
omyndighet styrde kardinal M a z a r i n. L.
är den absoluta furstemaktens mest
typiska målsman i Europa. Under hans
regeringstid intog Frankrike en ledande
ställning. Reformer inom förvaltning,
armé och näringsliv gjorde det till en
starkt centraliserad och merkantilistisk
stat. Äran härav har skördats av L. men
tillkommer rätteligen hans medhjälpare.
Bland dessa må särsk. nämnas Colbert och
Louvois. L. strävade att skapa en fransk
hegemoni i Europa och förde för detta
LUDVIG XIV. Gravyr.
mål en rad av för sitt land förödande
krig, som bl. a. voro inriktade på förvärv
av spanska och tyska områden (t. ex.
pfalziska kriget och spanska
tronföljdskri-get). Genom s. k. réunionsdomstolar sökte
han förvärva besittningar i Tyskland.
Hans expansionspolitik fick emellertid en
farlig motståndare i Wilhelm III av
England och fördärvade blott rikets finanser.
Till detta senare bidrog också starkt det
av katolskt bigotteri orsakade
utdrivandet av hugenotterna, som
verksamt bidragit till landets ekonomiska
upp-blomstring (upphävandet av ediktet i
Nantes 1685). Som kulturpersonlighet
utmärkte sig L. genom kärlek till konst och
litt., vilka han starkt befrämjade. Sin
kungamakt omgav han med en dittills
osedd glans; han har blivit kallad »Kung
Sol» (fransk. Le roi soleil). 3. L. XV, f.
1710, d. 1774, konung 1715—74. Den förres
sonsons son. 1723 övertog L. regeringen
efter sin förmyndare, hertigen av Orleans.
Kardinal Fleury var därefter hans ledande
minister till österrikiska tronföljdskriget
(1740—48). Denna tid är den lyckligaste
under L:s regering. Efter Fleurys
avlägsnande kom* L. helt och hållet under sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
