Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matematiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4295
Materialistisk historieuppfattning—Matri’s.
4296
trädesvis i etiskt avseende. —
Materia-1 i’s t i s k, hänförande sig till m. Litt.: F.
A. Lange: Materialismens historia (1913).
Materialistisk historieuppfattning. Den
främst i Karl Marx’ skrifter framlagda
åskådningen, att de ekonomiska
produktionsförhållandena bestämma den politiska
och andliga utvecklingens förlopp. M. får
icke förblandas med det vidsträcktare
begreppet materialism. Litt.: G.
Hird-man: Den materialistiska
historieuppfattningen (Verd. småskr. n:r 337).
Materialprovning. Tekniskt
vetenskapliga undersökningar av vissa materials
kvalitet (t. ex. hållfasthet) och
användbarhet. Vid m. förekomma en mängd olika
prov. För teknisk m. finnas i Sverige två
offentliga anstalter, nämligen Statens
provningsanstalt i Stockholm och
Chalmers tekniska instituts
materialprovnings-anstalt i Göteborg.
Materie’1. Tillbehör av skilda slag,
såsom redskap, maskiner m. m. Jfr
Material!
Materie’ll (lat. mate’ria = ämne). Bet.
kroppslig, sinnlig; hänförande sig till
innehållet i mots. till formell,
hänförande sig till formen.
Maternite’t (lat. ma’ter = moder). Bet.
moderskap. — Ma t e r ni t e’t sp r
in-c i p e n, inom juridiken beteckning för
den rättsåskådning, som hävdar, att barn
utom äktenskapet skola underhållas
ensamt av modern.
Matfors. Jst. i Västernorrlands län
(Tu-na socken) vid Ljungan. Trämassefabrik,
sågverk, väveri och ångfärgeri.
Matförgiftning. Ofta använd beteckning
för akut magtarmsjukdom, framkallad av
infekterade födoämnen.
Matin [-tä’n], L e (fransk.). Bet.
morgonen. Fransk daglig tidn., borgerlig
ny-hetstidn., utg. i Paris sedan 1884.
Matiné (fransk, matinée). Bet.
förmiddag. Teaterföreställning, konsert m. m.,
som äger rum på förmiddagen.
Matisse [-ti’ss], Henri Émile, f.
H. MATISSE.
Självporträtt.
1869. Fransk
målare, banbrytare för
expressionismen.
Hans konst, som
arbetar med hela,
klara färgplan,
oförmedlat ställda
intill varandra, och
en ytterst
summarisk teckning, har
en starkt
dekorativ prägel. M. har
utövat ett
synner
ligen stort inflytande, och han har även
varit verksam som lärare, bl. a. åt
svenskarna I. Griinewald och E. Jolin. Led. av
Konst-ak. Se bild även till art.
Expressionism !
Matjessill. Benämning på den på våren
fångade unga, feta sillen utan mjölke och
rom.
Matolja. Olja, som användes till
matlagning. Ofta menas med m. endast
olivolja.
Matriarka’t (grek. ma’ter = moder och
arke’ = välde) el. mödernerätt.
Beteckning för det hos vissa naturfolk
rådande förhållandet, att släktskap räknas
endast på mödernet. På Fidji-öarna anses
sålunda fader och son icke släkt. M.
innebär dock icke, att kvinnan blir den
härskande. Litt.: E. A. Westermarck: Det
mänskliga äktenskapets historia (1927).
Matrica’ria. Växtsläkte (fam.
Compo’si-tw) med tre sv. arter: Kamomill (el.
K a m i 11, M. chamomi’lla), en starkt
kryddluktande ört med ihåligt blomfäste,
Baldersbrå (M. inodo’ra), som är
mycket lik den föregående men har täta
blomfästen och saknar lukt, samt
Gat-k a m i 11 (M. disco’idea el. suave’olens),
som har gröngula blomkorgar utan
strålblommor.
Matri’kel (lat. matri’cula). Bet. lista,
namnförteckning, inskrivningsbok.
Matri’s (lat. ma’trix = moder).
Fördjupad form för åstadkommande av
gjutna el. präglade arbeten el. dyl. M.
åstadkommes oftast genom galvanoplastik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
