Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matrona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matro’na—Ma‘tterhorn.
4297
Matro’na (lat.). I det gamla Rom
benämning på en ärbar, gift, friboren
kvinna. Hos oss användes ordet om äldre,
fet-lagda, gifta damer.
Matro’s (holl. matroos). Fullbefaren
sjöman (med minst 4 års sjöpraktik)
tillhörande manskapet.
Matsmältning el. d i g e s t i o’n. Födans
omvandling i sådan form, att den kan
upptagas av blodet el. lymfan. M. sker
dels genom mekaniska medel, dels och
huvudsakligen genom inverkan av enzym.
Den börjar redan i munhålan, där födan
tuggas och uppblandas med saliv, som bl.
a. innehåller det stärkelsespjälkande
enzymet p t y a 1 i’n. Genom inverkan av
magsaften förvandlas den nedsväljda
födan i magsäcken till en tunnflytande
välling {chy’mus). Härvid omvandlas
särskilt äggviteämnena. Ptyalinets
stärkelselösande verksamhet fortsätter även i
magsäcken i de delar av födan, som ännu ej
nåtts av magsaften. Däremot smältes
födans tredje huvudbeståndsdel, fett, nästan
ej alls i magsäcken utan först i tarmen.
Chymus uttömmes portionsvis i tarmen
genom nedre magmunnen. I regel är
magsäcken fullständigt tömd 4—5 timmar
efter en måltid. I tarmen fortsätter genom
bukspottens inverkan
sönderdel-ningen av äggviteämnen, stärkelse och fett.
De sammansatta sockerarterna
sönderdelas genom enzym i tarmsaften till
enkla. De genom m. bildade lösliga ämnena
uppsugas av tarmväggen och överföras i
blodet el. lymfan. Gallan spelar en
stor roll för fettets uppsugning på grund
av sin förmåga att hålla detta i lösning
(emulsion). De osmältbara resterna
(t. ex. cellulosa) övergå till tjocktarmen
och ändtarmen, varvid de delvis förjäsas
el. på annat sätt omvandlas av den rika
bakteriefloran i tarmens nedre delar.
Matsmältningsorgan el.
digestionsorgan. De organ, som ha med födans
upptagande, sönderdelning (digestion)
och uppsugning (resorption) att göra,
sålunda munhålan, svalget, matstrupen,
magsäcken, tunntarmen, grovtarmen och
ändtarmen samt spottkörtlarna, levern och
4298
bukspottkörteln. Ryggradsdjurens m.
likna i huvudsak människans. Hos i d i s
s-1 a r e är dock magsäcken mera
komplicerad. Tarmens längd är större hos
växtätande än hos köttätande djur. Jfr M a
t-smältning, Människan (plansch) !
Matstrupe (lat. oeso’phagus). Det
rörfor-miga parti av matsmältningskanalen, som
ligger i brösthålan och som förbinder
svalget och magsäcken (Se Människan,
plansch!). M. bildas innerst av en
slemhinna med skivepitel. Utanför denna
komma två muskellager — ett ringformigt
och ett längsgående. Födan drives genom
m. genom kraftiga kontraktioner i denna
muskulatur. Någon kemisk bearbetning av
födan förekommer ej i m.
Matsu’moto. Stad i Japan (mell.
Hondo). 72 000 inv. (1930).
Matsu’yama. Stad i Japan (v.
Shiko-ku), med stora textilfabriker. 82 000 inv.
(1930).
Matsu’ye. Stad i Japan (s. v. Hondo).
45 000 inv. (1930).
Ma’tsys [-sejs] (el. M a t s i j s, M e
t-sys), Quentin (el. Q u in t en), f.
1466. d. 1530. Holl. målare av religiösa
motiv i en stil, som inleder den holl.
renässansen. Han har även målat realistiska
sedebilder och porträtt. Hans mest
berömda arbeten äro altartavlor i Bryssel
cch Antwerpen.
Mattatias. Se Makkabéerna!
Matte. Se 11 e x!
Matteo’tti, G i a c o m o, f. 1885, d. 1924.
It. socialdemokratisk politiker, medlem av
deputeradekammaren. M., som skarpt
kritiserade den fascistiska regimen,
mördades av några av Mussolinis närmaste män,
vilka praktiskt taget blevo straffria.
Ma’tterhorn [-hårn]. Alptopp i
Pennin-ska alperna, på gränsen mellan Schweiz
och Italien. Starkt pyramidformigt höjer
sig M. till 4 482 m. Se bilden i Band I,
spalt 197—198!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
