Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråga, det är denna senare viljeförklaring och icke den
föregående, som utgör stödet för den andres rätt, hvaremot i senare
fallet vederbörande omedelbart blir i viss mån bunden i sin
handlingsfrihet, nämligen så till vida som skyldigheten att
betala visserligen är beroende af hans fria vilja, men icke af hans
vilja att göra detta, utan af hans vilja att företaga en annan
handling, som i och för sig icke skulle medfört en dylik
skyldighet.
Enligt vårt förmenande bör nu denna grundtanke föranleda
ett olika bedömande af det fall, då en rättsföljd i en
viljeförklaring gjorts beroende deraf, att förklaringens afgifvare inom
viss tid förklarar sig vilja densamma, och det fall, då till
vil-kor gjorts, att den förklarade underlåter att inom samma tid
förklara sig icke vilja densamma. I senare fallet är nämligen
rättsföljdens inträde icke uteslutande beroende af den
förklarandes blotta vilja *. Den omständigheten, att någon dylik
förklaring icke göres inom utsatt tid, kan visserligen bero derpå,
att vederbörande i sjelfva verket vill den ifrågavarande
rätts-följden, men denna slutsats kan icke med säkerhet dragas af
hans passivitet. Underlåtenheten i fråga kan nämligen hafva
sin grund deri, att den i rätt tid afgifna förklaringen icke
framkommit eller att vederbörande blifvit förhindrad att afgifva en
sådan förklaring eller rent af glömt bort hela saken. Åfven
under sådana omständigheter inträder dock rättsföljden, utan
att derför fordras någon ny viljeakt af den, som afgifvit
förklaringen i fråga, något som just visar, att han redan i och med
förklaringens afgifvande är vilkorligt förpligtad. Äfven denna
distinktion må belysas med ett par exempel. Om en husegare
några månader före ingången af ett nytt hyresår lofvar en
spekulant på en våning att icke under de närmaste åtta dagarna
hyra ut densamma, utan låta den stå för spekulantens räkning, 1
1 Olikheten mellan dessa fall har i litteraturen föga beaktats. Detta
beror i viss mån på den rådande benägenheten att i allt för stor
utsträckning betrakta underlåtenheten att förklara sig icke vilja såsom en
»still-schweigende Erklärung des Wollens». Se den tyska Handelslagen af 1802
art. 339 mom. 4 och B. G. B. § 496 punkt 2; jfr. Bechmann a. a. II: 1 s.
250 och Fitting, Zur Lehre vom Kauf auf Probe oder auf Besicht (i
Zeit-schrift fur Handelsrecht Bd. 5) s. 132—137, 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
