Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exekutiv auktion å lös egendom icke blott har befogenhet, utan
rent af skyldighet att i visst fall, oaktadt utrop skett och bud
afgifvits, underlåta försäljning af ett utbjudet föremål.
Att stadgandet verkligen i praxis så tillämpats, bestyrkes
af en vid riksdagen 1823 väckt motion1 om, att utmätt lös
egendom borde säljas vid första auktionen, såvida icke
borgenären sjelf äskade en ny. Såsom skäl härför anfördes, att samma
praxis med flera auktioner utbildat sig här som i fråga om fast
egendom, d. v. s. att ny auktion plägade utlysas, såvida budet
vid den första icke uppnådde värderingssumman. Lagutskottet
ansåg tydligen denna praxis olaglig, ty det förklarade i sitt
motionen i denna del afstyrkande betänkande1 2, att det »i
utskottets tanke vore en gifven följd af i lag och författningar
gällande föreskrifter, att utmätt lös egendom bör vid första
auktionstillfället afyttras utan afseende å högre eller lägre
anbud». Då samtidigt uttryckliga bestämmelser om motsvarande
fråga vid auktioner å fast egendom meddelades, torde den af
motionären omförmälda praxis — den må nu hafva haft större
eller mindre utbredning — dermed hafva upphört och
försäljning sedermera alltid skett vid första auktionen. Nämnas må
ock, att i lagförslagen från förra hälften , af detta århundrade
förekom ett stadgande, som, om det också icke ovilkorligen
påbjöd försäljning till huru lågt pris som helst, likväl utgick
från, att så borde ske3.
I vår nu gällande Utsökningslag finnes ingen annan
motsvarighet till senast behandlade stadgande i 1734 års lag än
föreskriften i § 91, att de yppersta varor skola så länge sparas,
att mesta folket är samladt. Om anledningen till, att dess
öfriga innehåll icke upptagits i den nya lagen, lemna motiven
1 Se R. o. A:s prot., Bilagor Bd. 1 s. 527.
2 Lagutskottets betänkande n:o 158 (Bihang till riksståndens protokoll
1823 VII:.2 s. 1013).
8 Lagkomiténs förslag till civillag U. B. 4: 17 och Lagberedningens
förslag till U. B. 4: 18 lydde: »Utmätte lösören skola först utropas efter de
värden, som vid utmätningen dera satte blifvit, eller, der ingen då bjuder,
efter nedsatta värden, till dess bud sker: sedan låte man bjudning i
uppstigande fortgå, så länge någon bjuder öfver annan. Kan ej mer, än ett
bud erhållas, vare det gildt. De ypperste varor skola så länge sparas, att
mestä folket samladt är.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
