Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen upplysning; förmodligen har detsamma ansetts allt för
obestämdt för att få plats deri. U. L. innehåller således icke
någon som helst bestämmelse i frågan, huruvida försäljning af
utmätt lös egendom bör ske eller icke. Det är möjligt, att
någon vill åberopa just denna omständighet till stöd för, att
egendomen ovilkorligen bör säljas. Man kan vilja göra gällande, att
saknaden af alla bestämmelser härom i förening med den
omständigheten, att § 108 i fråga om fast egendom uttryckligen
angifver, under hvilka förutsättningar försäljning skall ske, skulle
visa, att utmätt lös egendom alltid borde säljas. Vi tro dock
icke, att denna slutsats häraf får dragas *. Det lär icke kunna
förnekas, att saknaden af särskilda bestämmelser i detta
afse-ende rörande exekutiva lösöreauktioner kan förklaras deraf, att
det ansetts onödigt att uttala, att afgöranderätten, om
försäljning bör ske eller icke, här liksom vid auktioner i allmänhet
tillkommer auktionsförrättaren, som ju vid exekutiva auktioner
a lös egendom äfven i öfrigt gentemot intressenterna intager en
sjelfständigare ställning, än då fråga är om fast egendom (så
t. ex. har han enligt § 92 ensam beslutanderätt i fråga om
beviljande af anstånd’ med köpeskillingen). Häremot kan ej
heller invändas, att man med en sådan åsigt skulle komma i
strid med U. L:s stadganden, som ingenstädes antyda, att mera
än en auktion å lös egendom skulle kunna blifva af nöden. * 11
1 Det kan förtjena nämnas, att finska U. L. 5: 2, 3 stadgar, att
utmätta guld- och silfversaker i allmänhet ej må genom auktion säljas under
metallvärdet samt att obligationer och andra i allmänna rörelsen gångbara
värdepapper ej må säljas under sitt i bankinrättning gällande pris.
Oak-tadt sålunda den vid auktionen å ett sådant föremål högstbjudande
uppenbarligen icke utan vidare har rätt att för sitt bud bekomma eganderätten
dertill, finnes icke en antydan om, att utbjudandet i ett sådant fall skulle
ske med något särskildt förbehåll eller eljes på annat sätt än det vanliga.
Förhållandet är för oss af desto större intresse, som de generela
stadgan-dena om exekutiva auktioner å lös egendom i finska lagen (U. L. 5: 8 och
11) äro ordagrant likalydande med de svenska (U. L. §§ 91 och 92). —
Motsvarighet till förbudet att sälja guld- och silfversaker under metallvärdet
föiekommer i flera utländska lagstiftningar (C. P. O. § 820; C. d. pr. art.
621; schweiziska Lagen 1889 art. 128; österrikiska Lagen 1896 § 277 mom.
2) och har äfven funnits i svensk rätt beträffande bankoauktioner; se Kongl.
Res. d. 30 Apr. 1689 § 4 mom. 4 (Stiernman a. a. V s. 68).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
