Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning till spekulanterna att afgifva anbud och att någon rätt
till det utbjudna föremålet icke tillkommer en spekulant derför,
att han stannat för högsta budet derå. Skulle han — oaktadt
auktionsförrättaren, i stället för att fälla klubban för hans bud,
förklarat, att någon försäljning icke komme att ega rum, utan
ny auktion att utlysas — vilja göra sin förmenta rätt gällande
och i sådant syfte öfverklaga auktionen, tro vi icke, att hans ’
talan skulle bifallas.
Den af oss hyllade åsigten leder äfven i praktiskt afseende
till bättre resultat än den motsatta. Betydelsen deraf må dock
ej öfverskattas. Vi veta väl, att vid exekutiva auktioner å lös
egendom försäljning alltid plägar ske. Anledningen härtill är
ej heller svår att förklara. Då utmätningsmannen icke är ålagd
att vid auktionen bevaka gäldenärens och borgenärens
intressen genom att tillse, att saken icke bortgår för underpris,
riskerar han intet genom att sälja densamma, och det kan då icke
förtänka^ honom, att han väljer denna utväg i stället för att
utlysa ny auktion. Med det senare är ju alltid den faran
förenad, att kostnaderna för den senare auktionen icke blifva ersatta,
om ej högsta budet vid denna icke med minst deras belopp
öfverstiger högsta budet vid den föregående auktionen. Dertill
kommer stadgandet i § 139, enligt hvilket utmätningsmannen,
om försäljningen icke skett inom viss tid, måste sjelf ansvara
för den skuld, derför utmätning skett, såvida icke deremot
mött hinder, som han ej kunnat förekomma; såsom ett sådant
kan näppeligen anses, att vid första auktionen endast låga bud
afgifvits. Underlåtenheten att sälja kan således medföra
ersättningsskyldighet i förhållande till borgenären. Detta är
emellertid en sak; en helt annan är, om den högstbjudande derpå kan
grunda några anspråk 1. Detta kan han enligt vår åsigt icke.
Om, för att taga ett exempel, vid en exekutiv auktion på
landet utbjudes ett piano, värderadt till 800 kr., men i följd af
tillfälliga omständigheter (dåligt väglag etc.) endast få
spekulanter infunnit sig, så att konkurrensen blir ringa och ingen
bjuder mera än 30 kr., nog vore det väl då något för rättskänslan
1 Jfr. Regelsberger s 171; Förster-Eccius II s. 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
