- Project Runeberg -  Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal / II. /
170

(1897) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stötande, om auktionsförrättaren skulle vara pligtig att bortslå
pianot för detta belopp, som kanske icke räcker till stort mera
än kostnaderna för utmätningen och auktionen. Både
gälde-nären, hvars egendom blefve bortslumpad för ett sådant
vrakpris, och borgenären, till hvars fordrings gäldande kanske
erhöl-les ett par kronor, skulle derigenom högeligen skadas i sina
intressen. Om nu utmätningsmannen i ett sådant fall har
ganska lång tid på sig till utgången af den i § 139 nämda fristen
och derför utlyser ny auktion, är det enligt vår åsigt så långt
ifrån, att han handlar lagstridigt, att ett motsatt förfarande
tvärtom synes oss högeligen klandervärdt. Ån tydligare är
detta, om man tänker sig, att borgenär och gäldenär skulle
närvara vid utropet och i anledning af budets ringhet
uttryckligen anhålla om ny auktion.

Mot den här framstälda åsigten skulle någon möjligen vilja
invända, att det lätt kunde verka förlamande på konkurrensen
vid dessa auktioner, om spekulanten icke egde visshet att
verkligen få den sak, derå han stannat för högsta budet. En sådan
invändning reduceras emellertid till sitt rätta värde, om man
besinnar, att det äfven med vår åsigt endast blir i ett
försvinnande fåtal fall, som försäljning icke skulle ske, och att
medvetandet om, att man icke för rent opassande lågt pris kan
förvärfva det utbjudna, icke lär komma att afskräcka reela
spekulanter derå.

Vi vidhålla således, att äfven vid exekutiva auktioner å
lös egendom utbjudandet enligt svensk rätt bör bedömas från
offertteoriens ståndpunkt, der ej omständigheterna i det
konkreta fallet annat föranleda. Oaktadt det icke i vårt land torde
förekomma, att förrättaren af en dylik auktion begagnar sig af
sådana ordalag vid utbjudandet, att detta bör anses som ett
verkligt anbud (exempelvis utropar föremålen till ovilkorlig
försäljning), anse vi nödigt påpeka, att omständigheterna i det
särskilda fallet äfven vid en exekutiv auktion kunna vara sådana,
att utbjudandet måste bedömas från acceptteoriens ståndpunkt.
Så är enligt vår åsigt händelsen, om i stad utmätningsman
begagnat sig af sin befogenhet att låta utbjudandet ske genom
auktionsverket (Kongl. Kung. om kronofogdes och stadsfogdes
dagbok m. m. d. 12 Juli 1878 § 13) och det för detta gällande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atauktion/2/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free