Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reglementet föreskrifver, att för allt, som å auktionen utbjudes,
klubban skall fällas. I så fall leder denna konstruktion af
utbjudandet ej heller till samma praktiskt olämpliga resultat, som
den gör, om utmätningsmannen sjelf håller auktionen. Denne
kan nämligen här icke anses som auktionsförrättare och är
derfor oförhindrad att genom deltagande i bjudandet drifva upp
priset eller att sjelf inropa det utmätta *. Detta är deremot,
då auktionen förrättas af honom sjelf, förbjudet genom
stadgandet i U. L. § 115 2, hvilket afser lös egendom ej mindre än
fäst och derför lämpligen borde haft sin plats omedelbart efter
§ 87. Ett köp i strid mot detta förbud måste anses ogiltigt;
dock torde inroparen icke kunna åberopa sig på dess
ogiltighet, utan vara skyldig att stå dervid, om intressenterna vid
auktionen skulle föredraga att låta det ega bestånd3.
Afven af andra skäl är befogenheten att förkasta högsta
budet just vid en exekutiv auktion faktiskt mera af behofvet
påkallad än eljes. Den utväg att förekomma en försäljning till
underpris, som består deri, att egaren till det, som skall säljas,
deltager i bjudandet, gör nämligen här icke till fylles. Detta
beror ingalunda derpå, att gäldenären skulle vara betagen rät- 1
1 Det lär vara brukligt, åtminstone i mindre städer, att stadsfogden
är närvarande vid dylika auktioner; i Reglementet för Linköping var^det
till och med föreskrifvet, att han skulle närvara.
* Äfven i så godt som alla utländska rättssystem är förrätlaren af en
exekutiv auktion oberättigad att köpa, hvad han är satt att sälja. Se
sålunda beträffande Gemeines Recht Regelsberger s. 188 och rättsfall i
Seuf-ferts Archiv XVIII s. 222 (1865); A. L. R. I: 11 §§ 21-25; ett stort antal
för särskilda tyska stater utfärdade Ausfuhrungsgesetze till
Civilprocessord-nung (i fråga om lös egendom) och lagar angående exekution i fast
egendom; B. G. B. §§ 456 —458; österrikiska Lagen 1896 §§ 180 och 278; G. c.
art. 1596 och G. de pr. art. 711, den Holländska Burgerlijk Wetboek art.
1505; likaså den engelsk-amerikanska rätten, se Kent a. a. IV s. 497 ff. och
The Gahinet lawyer s. 281, 392; vidare en dansk författning af d. 19 Mars
1819; finska Utsökningslagen 5: 53; lagkodifikationen för Östersjöprovinserna
art. 3952 o. s. v. — Deremot finnes i norsk rätt intet, som hindrar, att
auktionsförrättaren inropar egendom å auktion, som han sjelf håller; se
Hagerup II s. 385.
* Jfr. B. G. B. § 458; Lassen, Haandbog i Obligationsretten, Speciel
Del, s. 30; Garsonnet IV s. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
