Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten att bjuda med vid en exekutiv auktion å hans egendom.
Dertill är han enligt svensk rätt både vid fastighets- och
lösöreauktioner fullkomligt oförhindrad x, och af detta medel
begagnar han sig faktiskt, särskildt vid det förra slaget auktioner,
i ganska stor utsträckning. Att denna befogenhet här icke
kan göra samma tjenst, förklaras deraf, att ett bud af egaren
sjelf här icke, liksom vid en frivillig auktion, reducerar sig till
en förklaring att icke vilja sälja för lägre pris — om
försäljning vid en exekutiv auktion skall ske, är naturligen icke
beroende af gäldenärens blotta vilja — utan för honom medför
samma skyldighet, som i allmänhet ådrages genom ett bud,
d. v. s. att kontant betala det bjudna beloppet, något, dertill 1
1 Schrevelius (II s. 197) påstår, att regeln om egarens rätt att bjuda
med vid auktion å hans egendom ieke är utan sina undantag, och
åberopar dervid § 5 i Auktionskammarordningen för Stockholm d. 27 Febr.
1071, livarest efter framhållande af, att det tillkommer egaren att tillse, att
varan icke ringare bortgår, än han kan vara förnöjd med, det vidare heter:
»dock här under icke förståendes hvad genom exekution auktioneradt
blif-ver, hvilket den mestbjudande utan något vidare betänkande uppkit.es».
Denna bestämmelse, som endast angår lös egendom, kan dock icke anses
innebära något förbud för egaren att deltaga i bjudandet, utan afser nog
endast att uttala, att frågan, om försäljning skall ske, här icke är beroende
af, om denne är nöjd med den bjudna köpeskillingen. Det synes för öfrigt
näppeligen vara Schrevelii mening härmed, att gäldenären ej skulle få göra
inrop vid en exekutiv auktion; åtminstone vill han (II s. 190, jfr. s. 490)
tillåta detta, försåvidt hans bud öfverstiger beloppet af den skuld, derför
egendomen utgör pant (genom utmätning uppkommer enligt Schrevelii åsigt
panträtt).
Enligt vår åsigt har gäldenären samma rätt att göra inrop vid
exekutiva auktioner som främmande personer (är han i konkurs, bör inrop af
honom pä hans egen konkursauktion bedömas på samma sätt som hans
köp å en annan auktion). Detta är i fraga om fastighetsauktioner i
åtskilliga äldre författningar direkt uttaladt; se Kongl. Förkl. d. 15 Juli 1752
(Mo-dée V s. 3291) och d. 10 Dec. 1756 (Modée VI s. 4185) samt Kongl. Forordn,
d. 18 Dec. 1823 ang. likv^Iation af köpeskilling, när egare af gäldbunden
fastighet densamma å bankoauktion inropar. Ur nu gällande rätt kan
stadgandet i U. L. § 104, att vid auktion å gemensamt intecknade fastigheter
de bland dessa, som äro i samme egares hand, skola på dennes yrkande
utropas för sig, åberopas till stöd för gäldenärens rätt att göra inrop, dä
syftet med denna föreskrift uppenbarligen är att bereda egaren tillfälle
dertill. Och att en motsatt grundsats skulle gälla vid exekutiva auktioner a
lös egendom, derför kan icke anföras något som helst skäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
