Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckats vinna den allmänna meningen för sig. Ehuru åsigterna
fortfarande äro delade, kan såsom den herskande uppfattningen1
af das gemeine Recht betecknas, att den bjudande befrias
genom öfverbud, der ej vid utropet förbehåll gjorts om valrätt
mellan flere ’eller färre bland dem, som deltagit i bjudandet.
Denna har ock gjort sig gällande i flertalet af de på sådan
grundval utarbetade lagar och lagförslag1 2. Bland dessa märkas
sår-skildt den på acceptteorien hvilande sachsiska Civillagen § 819
och den offertteorien hyllande nya tyska civillagen § 156, hvars
bestämmelser enligt C. P. O. § 817 skola tillämpas äfven vid
exekutiva auktioner å lös egendom. § 156 lyder i hithörande
del: »Ein Gebot erlischt, wenn ein Cfbergebot abgegeben
wird»3.
Samma rättsåskådning gör sig gällande äfven i den franska
jurisprudensen och har beträffande exekutiva fastighetsauktioner
1 I denna riktning uttala sig bl. a. författare Puchta a. a. II s. 79;
Vangerow a. a. III s. 442; Windscheid § 308 not 17; Stobbe III s. 94 och
Thöl I: 2 s. 181 ff. — Den motsatta åsigten representeras af Eck i
Holtzen-dorffs Rechtslexicon art. »Auction» och de båda främste författarne af nyare
handböcker i den preussiska privaträtten: Dernburg II s. 32 och
Förster-Eccius II s. 117. Några särskilda ur preussisk lagstiftning hemtade skäl
härför anföras icke; den senares motivering är uppenbarligen
otillfredsställande. Efter framhållande af, att auktionstillställaren kan låta bli att sälja
saken, säger han: »er kann auch — denn das ist das mindere — unter
mehre-ren Geboten wählen». Af premissen följer ju endast, att den högstbjudande
icke kan invända något deremot, att en annan föredrages framför honom,
men frågan gäller ju här, om den öfverbjudne kan invända något mot att
hållas bunden. — Coster (s. 51—60) anser, att enligt holländsk rätt svaret
i främsta rummet är beroende på lokala sedvanor i försäljningsorten, men
vill i saknad af sådana hålla den bjudande bunden oaktadt öfverbud.
2 Givillagarna för de schweiziska kantonerna Zurich § 1470, Solothum
§ 1084 och Graubönden § 317; lagkodifikationen för Östersjöprovinserna art.
3960, 3961 samt förslaget till Givillag för Hessen och Dresden erentwurf i de
s. 135 not 6 citerade artiklarna.
8 Oaktadt § 156 otvifvelaktigt har afseende å underbuds- lika väl som
öfverbudsauktioner (detta var genom stadgandets lydelse i första läsningen
— § 90 —- tydligen utmärkt), talas blott om »Obergebot» (likaså i Entwurf
1888 och dess närmaste förebild, Dresdenerentwurf). Icke desto mindre
måste antagas, att meningen är, att underbud vid en auktion »an den
Wenigstfordemdeu» skall hafva samma verkan som öfverbud; möjligen
motsvarar det tyska ordet Cbergebot både under- och öfverbud.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
