Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gått för högt, och att öfverbud göres af en peron, som saknar
alla medel och derför icke har någon utsigt att få sitt bud
antaget. Denna fråga är visst icke så opraktisk, som man sökt
göra gällande. Om någop spekulant i ifvem1 eller af fåfänga
att icke vilja gifva vika för medtäflaren gått längre, än han
vid lugn besinning skulle hafva gjort, öppnas nämligen genom
denna lära för honom en bekväm utväg att slippa plikta för
sin obetänksamhet. Han behöfver blott hviska åt en
bredvid-sittande att mot en ringa ersättning bjuda öfver; är denne
insolvent, har han derpå intet att förlora, men genom öfverbudet
skulle den föregående befrias från sin bundenhet. Äfven om
ett sådant beteende kunde stämplas såsom varande in fraudem
legis och ett derigenom framkalladt öfverbud förty icke
tillerkändes samma verkan som eljes1 2, återstår alltid svårigheten att
bevisa detsamma, då slika uppgörelser nog ske i all tysthet.
Kindervaters anvisningar3 på lämpliga utvägar för
auktions-tillställaren att trygga sig mot dessa menliga följder af teorien
äro ej heller tillfyllestgörande. Hans råd att i auktionsvilkoren
stipulera, att ingen, hvars vederhäftighet icke är känd, annat
än mot borgen får deltaga i bjudandet, stöter på praktiska
svårigheter och skulle förlama konkurrensen, då spekulanterna
i allmänhet äro obenägna att på förhand gifva sig tillkänna
samt ställande och pröfning af säkerhet vid hvarje bud skulle
vålla en olidlig tidsutdrägt. Hans rekommenderande af
klausulen om förbehållen valrätt innebär i sjelfva verket ett
vidgående af, att motståndarens åsigt praktiskt är att föredraga
framför hans egen. Men om så är, bör den gälla utan
sär-skildt aftal, ty de dispositiva rättssatserna böra, såsom Ihering4
påpekar, icke nödga den enskilde att stipulera något annat,
utan just utsäga hvad, som i saknad af särskild bestämmelse
kan antagas vara med hans vilja öfverensstämmande.
1 Redan de romerska juristerna tala om en viss »calor licitantium»
såsom utmärkande för auktioner.
* Detta antages af åtskilliga tolkare af das gemeine Recht, med
åberopande af analogien från 1. 14 § 1 D. de add. in diem (18,2); så
Kinder-vater s. 373; Regelsberger s. 179; Vangerow a. a. III s. 443.
3 Kindervater s. 371 ff.
4 Ihering s. 387.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
