Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
finna vi denna mening ingalunda konstlad, utan fastmera väl
stå i öfverensstämmelse med de allmänna grundsatserna för
aftalsläran. Allmänt antages ju, att ett till närvarande person
riktadt anbud genast måste antagas, d. v. s. icke är bindande
längre, än det så att säga upprätthålles af dess afgifvare1. Men
att ett af A. till B. i närvaro af flera personer gjordt anbud
skulle förfalla, derför att en af dessa, C., å sin sida framkommer
med ett anbud, derom B. kanske icke tager den minsta notis,
har, bortsedt från förhållandet vid en auktion, veterligen aldrig
påståtts. Hvarför skulle härom gälla en alldeles motsatt princip
just vid auktioner? Först genom att upprepa budet visar
auk-tionsförrättaren, att han reflekterar derå, men dermed tillika,
der ej annat af omständigheterna framgår, att föregående bud
för honom förlorat sitt intresse. Denna åtgärd skulle i
nyss-nämda exempel närmast motsvaras af det förhållandet, att B.
inläte sig i underhandlingar med G. på grundvalen af dennes
anbud; derigenom finge ju A:s anbud anses förfallet.
Inom den svenska juridiska litteraturen1 2 förekomma ock
uttalanden, som visa, att man här icke är främmande för
grundtanken i Reulings lära. Så säger Hagströmer3: »Den,
som gjort ett bud, anses löst derifrån, när ett öfverbud
(underbud) följt och detta blifvit af auktionsförrättaren upptaget och
ut-ropadU. Nya lagberedningen, som ansett obehöfligt att i sitt
förslag till lag om köp och byte meddela någon uttrycklig
föreskrift i ämnet4 *, uttrycker den förmodan, att af förslagets
bestämmelser med lätthet skulle kunna slutas, att säljaren i
regel icke kan gå tillbaka till näst föregående bud, om det
sista på grund af köparens försummelse förklaras ogiltigt, och
motiverar6 detta dermed, »att den, som gjort ett bud, uppen-
1 Jfr. ofvan sid. 220
8 Åsigten, att blotta öfverbudet befriar dem, som gjort lägre bud,
representeras här af Ghydenius s. 347.
8 Nordisk Familjebok, art. Auktion.
4 Jfr. Lassen (i T. f. R. 1898 s. 90), som håller före, att bestämmelser
om de lägre bjudandes rättsliga ställning, när högsta budet är ogiltigt eller
icke kan antagas, icke borde saknas. Något praktiskt behof af sådana
torde dock icke hafva framträdt.
6 Förslag till lag om köp och byte, motiven sid. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
