Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sker dock icke, såsom framgår bl. a. af det sätt, derpå ett s. k.
köp på prof bedömes. Oaktadt köparen här är fullkomligt
obunden, tvekar man icke att hålla säljaren bunden och tillåter
honom icke att rygga aftalet, innan proftiden gått till ända.
Detta är för öfrigl icke något för köp på prof egendomligt,
utan detsamma gäller, om det år säljaren, som förbehållit sig
att inom viss tid påkalla aftalets uppfyllande eller träda tillbaka
derifrån* 1.
Något bevis för, att det enligt svensk rätt skulle förhålla
sig på annat sätt, om köpeaftalet angår fast egendom, lärer icke
kunna anföras — förutsatt naturligen att aftalet uppfyller lagens
formfordringar. Fastmera förekommer ett skäl, som talar i
motsatt riktning, nämligen att det ansetts nödigt att genom
pactum de contrahendo, kan den senare icke sägas hafva sålt tvem ett
(H. B. 1: 5 och Lagf. lagen § 12), och frågan, om den senare förvärfvaren
skall vika för den föregående, om han afvetat aftalet med denne, besvaras
då icke i de nämda lagrummen. Se förut anmärkta rättsfall i J. A. XXV
s. 157, N. J. A. 1884 s. 490 samt F. J. F. T. årg. 2 s. 192 äfvensom
diskussion i samma tidskrift årg. 31 s. 183; jfr. ock Ghydenius s. 403.
1 Om man, såsom numera allmänt sker, erkänner möjligheten af, att
en anbudsgifvare genom att medgifva längre eller kortare anstånd med
svaret kan utsträcka tidslängden för sin bundenhet i följd af det gjorda
anbudet (jfr. ofvan sid. 214, 220), föreligger ju här såsom resultat af en
ensidig viljeförklaring ett tillstånd af bundenhet å ena och obundenhet å
andra sidan. Men kan ett sådant skapas genom ensidig viljeförklaring, måste
uppenbarligen ett aftal af enahanda innehåll tillerkännas samma verkan.
Jfr. Siegel 70—71; Adler a. a. s. 245 not 68. Likheten mellan dessa båda
fall framhålles äfven af Trygger, Om fullmagt, s. 123—126. Denna likhet
har förledt åtskilliga författare till antagandet, att vid köp på prof i sjelfva
verket endast skulle föreligga ett saluanbud. Denna uppfattning
representeras inom den nordiska litteraturen af Ghydenius (i F. J. F. T. årg. 28—29
s. 131—135), som finner köparens viljeförklaring i förutsatta fall vara alltför
»obestämd» för att åstadkomma ett laga köpslut. Han utgår härvid tydligen
från, att accept blott skulle kunna ske genom en förpligtande förklaring
att vilja köpa, men häremot kan man göra gällande, att skäl saknas att
frånkänna giltighet åt en accept af annat innehåll i sådana fall, då
anbuds-gifvaren sjelf förklarat sig dermed åtnöjas. Se Windscheid (§ 307 not 7 a),
som gent emot Köppen frågar: »Wirkiich nur dadurch? Auch wenn der
Verkäufer damit zufrieden ist, dass es nicht durch dieses Versprechen acceptirt
werde?» Skilnaden mellan »Kauf auf Probe» och »eine bindende Offerte»
framhålles af bl a. Kohler a. a. s. 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
