- Project Runeberg -  Bref och dagboks-anteckningar / Del 1. Bref /
335

(1842) [MARC] Author: Adolph Törneros
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

het, så kaniner jag vid passagen forbi. N—p, N—a,
A.—p o. s. v. hnrfi det sväller och »tiger (liksom
Wet-tern för underjordiska canaler) — och knappt har jag
fullgjort de första höflighetsbetygelserna af helsning
på vederbörande* innan hela verlden går som
qvarn-hjul för för starkt underfall. Straxt sker äfven is»
lossning i vederbörandes bottenfrusna reserv oirer (ty
sinsemellan och med grannarne för dagen hjelpa
de sig fram med töslasket för dagen), och tilloppet
blir så ymnigt, att man oftare är besvärad af bakvatten
lin man tror. Folket är enkelt, förtroligt och gläd»
tigt. Herren sjelf ett liten mager figur, med pipan
ständigt i mun, och rörliga änsigtsmuskler» kan vara
både klok och tok som det behagas. Hans fru är en
rigtig qvinna, hvilken bjuder aktning för sin säkra
takt i umgänget, under det hennes fria och liiliga
språksamhet smittar andra man med samma frihet.
Yngsta sonen, är en hoino disputncissimus, och ehuta
mycket han såsom f. d. tliscipel tror på sin f. d.
informators ord och bättre ittsigt) gör han ständiga vol*
ter och revolter mot den faderliga auctoriteten i min
ödt gubbeils person: häraf ständiga parforoe-jagter
genom hela vetandets område» som vanligen slutas
med en trio af skratt genom något infall af den gamle»
Den äldre sonen (hvilken i anseende till ett naturfel
tidigt lade boken å sido, men blifvit en desto
spitsfundigare träkarl i snickare- och
vagnmakareyrket), surrar med mer än vanlig munterhet på sin
ovarfktol* och kommer ut då och då med leende min,
hufvudsakligen. för att se på, huru lustigt vi andra
ha. Det är vår lycka att ingen sjunde person finnes,
som späder opp vårt lag •— den kunde lätteligen
vara en sådan, som ledsnade vissa stunder vid pipan,
eller till och med alls icke rökte, en uvths som

bums stoppade de tre rökande munaarne till, en
dagväljare och ratare af discurs-ämnen, en spotsk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atboda/1/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free