Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blåser i, som desslikes är fallen i bitar. Enda
ut-4 sigten lärer väl vara, att genom en trogen parallelism
med Grekislsan, jemföra dessa bitar med det
temme-ligen väl conserverade moderkroppens preparat. Men
det är föga hjclpt, att sedan man genom jemförelsen
lärd, förkastat de dumma respectu och dylika
ellipser och funnit en viss öfverensstämmelse, säga
förnöjd: ”Ja! se der har man det, si det är ju samma
förhållande som i Grekiskan.” Dermed är blott
målet hänvist till ett annat forum, och
förklaringsgrunder ligger ännu i sitt k ur ra bo. Man m&ste genom
begge språkens jemförande och begrundande i dess
mångfaldigaste enskilta användningar i bruket,
synthe-tiskt stiga till några allmänna lagar, och tillbaka
genom deras analys, söka att sammanknyta deras
ut-greningar med det i erfarenheten gifna. ”Luftsprång,
hvarmed man hoppar af sig sina intellectuella ben”
säger P##. Äro då luftsprång i språkens kritiska
historieforskning mera vådliga än inom
menniskosläg-tets historia och sagornas hoptrasslade garnhärfva?
Budda och Wodan identifieras med långt större
äfven-tyrlighet, än grunddragen af den Europeiska
grammatiken. Det är dessutom ej frågan om luftsprång,
utan om ett uppstigande på stegar till en högre
ståndpunkt, hvarifrån öfversigten öfver större massor af
spridda speciella fall är möjlig. Och att en stigning
ej är inpracticabel, äfven inom theor. om Genit.,
visa redan Sanct., Voss., Periz., Scaliger, öfver hvilka
L5^ verkligen står flera pinnar högre. Hufvudfrågan
lär väl vara, att kunna både utforska och
sen-tera hvad genitivus är för ett ting, hvad det är i
förhållande till de öfriga casus, hvad casus är i den
Europeiska språkstammen, sedan hväd det är i
Grekiskan och corollarii-vis i Latinet. Ett betydligt fel
hittills är, att man, om ej enonceradt alltid, dock med
en för sig sjelf dåld fördom, antagit de moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
