Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pugntej, välkomna for sin, pikanta nymodighet i
co-stymen. Dessa, och dylika konstructions-sätt i Sjelfva
Grekiskan, skola då tydas med t£ dier ano, likasom
de absoluta accusativerna med *atu etc. — I
Home-ras, som borde vara alla Grammatikers Skola, ser
man det skönaste, rikaste, bildligaste Europeiska
språk i sin ungdomsfriskhet, ännu bevarande det
mesta af sin åskådlighet och sinnlighet i uttrycket.
Ännu äro alltför få delar deraf vissnade och öfvergångna
till inorganism, mechanism och abstraktion. Artikeln
är ftnnu ej artikel, ftnnu ej lorgnett för en närsynt
Iftsare. Den ftr ftnnu Pronomen, och der den
stundom synes böjd för att öfvergå till artikel etter
sednare vis, pekar han något plumpt på föremålet, och
ftr i det hela ej annat, när man betraktar ställena,
fin det lat. ilie. oirn*u tov Xqvotjv
(11. i, 11), Chryses, han, presten, le prétrela.
Partiklarna hafva väl till en stor del hunnit ett godt
stycke på försteningsprocessen, men en stor mftngd äro
dock helt dier halft organiska. Prsepositionerna,
måhända det mest förflygtigbara elementet i språken,
öro i Grekiskan i allmänhet ej döda innehållstomna
algebraiska tecken, då de bära synbara spår af sin
härledning ur nomina eller adv. eller ordstammar,
genom hvilket slftgttycke de stå i ett förtroligare
förhållande med de egentligen lefvande språkdelarna. Med
tiden blefvo de mer och mer genomskinliga, och det
individuella i deras betydelse blef allt mer förglöst
och bruket konventionelt; men i Homerus hafva de
ftnnu qvar sin hy och sin sjelfständighet i märklig
mån. De äro mindre här tjenstepigor för
koijstru-ction, eller träbryggor för ett begrepps öfvergång
til ett annat: de äro Sjelfva kompletta begrepp> och
hvar och en, som har sinne för det episka språket,
måste af en viss spänstighet i dem kftnna en helt
annan verkan, än af t. ex. de borttdöda Fransyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
