Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Rubriken till §§ 42-54.
handa grundsatser torde böra tillämpas i hvarje fall, då det gods,
som kommit köparen till handa, på grund af omständigheterna måste
antagas vara aflämnadt till aftalets fullgörande;44 jfr § 43 i början.
Till stöd för denna mening torde man ock kunna åberopa § 48,
som utvisar, att fel i godset anses föreligga, äfven då felet består
däri, att godset »ej motsvarar den beteckning, hvarunder det
ut-bjudits». Härmed åsyftas tydligen sådana fall, då godset saknar
någon egenskap, hvilken är till den grad väsentlig, att den
användes för betecknande af godsets art eller slag.
Ehuru således frågan, om fel vidlåder godset, i första hand
skall bedömas med hänsyn till omständigheterna i det särskilda
fallet, är det abstrakta felbegreppet ingalunda utan betydelse.
Fastmera blir detsamma afgörande i alla afseenden, rörande hvilka
nämnda omständigheter icke gifva någon ledning. Man har därvid
att utgå från den allmänna uppfattningen i handel och vandel45
och hvad som enligt denna anses som fel hos gods af det slag köpet
aflämnas (oafsedt om det, som köparen bekommit, i själfva verket är lika bra; se
§ 3 vid not 11). Häraf följer emellertid icke med nödvändighet, att köparen utan
rättsförlust skulle kunna förhålla sig passiv, oaktadt han märkt, att han
bekommit ett annat species än det köpta. Om nämligen omständigheterna utvisa, att
säljaren icke ämnar lämna något annat gods, torde det åligga köparen att tidigare,
än hvad fallet skulle varit om han icke bekommit något gods, kräfva aflämnande
af det rätta; jfr ofvan, § 26 vid not 45—47. Däremot lärer i här förutsatta fall
köparen icke utan vidare genom underlåten reklamation gå miste om rätten att
afvisa det gods han bekommit, utan torde dylik rätt stå honom öppen, ända till
dess genom hans godkännande af detta gods ett nytt köpeaftal kan anses hafva
trädt i stället för det föregående; jfr nedan, § 52 not 82.
u Med det sagda hafva vi icke velat påstå, att kvalitetsafvikelsens storlek
skulle sakna all betydelse för frågan om tillämpningen af stadgandena om fel i
godset; jfr till det följande Chydenius s. 143—144, Grundtvig s. 159—160. Ju
större afvikelsen är, desto starkare skäl fordras för antagandet, att säljaren
verkligen haft för afsikt att med detta gods fullgöra sin leveransskyldighet enligt
ifrågavarande aftal; och att detta varit säljarens afsikt, torde utgöra en
förutsättning för att stadgandena om fel i godset öfver hufvud skola kunna tillämpas (jfr
Staub § 378 A. 3), likasom enligt § 50 begreppet brist i godset till skillnad från
partiell mora karakteriseras däraf, att detta blifvit af säljaren aflämnadt såsom
fullt. Har säljaren icke haft nämnda afsikt, föreligger i själfva verket en mora
af det slag, som i § 26 afses, i förening med ett tillsändande af obeställda varor;
jfr angående reklamationsskyldigheten föregående not (i slutet). Så snart däremot
säljaren haft för afsikt att med ifrågavarande gods fullgöra sin
leveransskyldighet (jfr N. J. A. 1890 A n:o 281), äro reglerna om fel i godset uteslutande
tillämpliga, äfven § 52; se denna vid not 2—5. Att i sådana fall köparen, äfven om
något aflämnande af godset just på grund af dess felaktiga beskaffenhet icke
kommit till stånd, ej kan åberopa stadgandena om dröjsmål med aflämnandet, se ofvan,
§ 21 vid not 40—43.
45 Jfr N. J. A. 1877 s. 75 (virke välbarkadt?), 1893 s. 380 (virke osorteradt, men
fullkantigt), 1899 s. 139 (kaffe färgadt), 1900 s. 532 (props = barrträdsprops?),
1903 s. 372 (plantor), 1895 A n:o 141, 1897 A n:o 137, 1902 A n:o 376, 1903 A
n:o 28, 378, 1904 A n:o 2, 200; se vidare § 43 vid not 3—5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
