Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 Rubriken till §§ 42—54.
afser46 (t. ex. att en häst47 är halt, glas fläckigt eller sprucket,48
födoämnen skämda, ett blad urrifvet ur en bok o. s. v.). Häri
ligger tillika, att köparen icke kan säsom fel hos godset åberopa, att
detsamma icke lämpar sig för den af honom afsedda användningen,
därest denna hvarken är den för sådant gods sedvanliga eller af
honom vid eller före aftalets ing&ende uppgifvits.
Å andra sidan kunna omständigheterna i det särskilda fallet
också hafva till följd en inskränkning af det abstrakta
felbegreppet. Detta är framför allt förhållandet, dels då köparen49 vid
köpets ing&ende ägde vetskap om den sedermera såsom fel åberopade
egenskapen hos godset, dels då detta sålts »i befintligt skick» eller
under annat därmed liktydigt förbehåll. Att köparen i förra fallet
icke kan göra gällande de befogenheter, som äro honom
tillerkända, då fel i godset finnes, kan man sluta a fortiori däraf, att
ban enligt § 47 icke ens äger åberopa fel, som han bort märka.
Ått han i det senare fallet icke kan föra någon talan mot säljaren,
följer af grnnderna för § 48, jämförd med den allmänna
bestämmelsen i § 1. Vi skola vid kommenteringen af §§ 47 och 48
återkomma till dessa spörsmål och vilja i detta sammanhang endast
framhålla, att den omständigheten, att i lagtexten icke uttryckligen
göres nndantag för någotdera fallet, onekligen tyder därpå, att i
intetdera ett fel i lagens mening anses föreligga,49* och således utgör
ett stöd för vår i det föregående uttalade mening, att lagens
felbegrepp väsentligen bestämmes af subjektiva synpunkter (in
concreto).
Ett spörsmål, som erbjuder vissa likheter med det, hvarmed vi
nu sysselsatt oss, men som icke är i lagen behandladt, är, huruvida
säljaren kan grunda något anspråk på den omständigheten, att
46 Jfr N. J. A. 1880 s. 223 (arsenikhalt i ringa mängd hos mattor).
47 Jfr angående olika slags fel hos hästar N. J. A. 1875 s. B04, 1886 s. 11,
1898 s. 511, 1900 s. 309, 1901 s. 477, 1902 s. 239, 1903 s. 234, 1904 s. 386, 1878
A n:o 450, 458, 1897 A n:o 227, 1904 A n:o 125, 1905 A n:o 271, 289, 1906 A n:o
428, 1907 A n:o 243, 1908 A n:o 92.
48 Jfr N. J. A. 1888 A n:o 231.
49 Om säljaren ägt kännedom om den säsom fel åberopade egenskapen,
är enligt 1905 års lag, liksom enligt hittills gällande svensk rätt (H. B. 1: 4 pkt.
2: »förborgadt fel, sä att hvarken köparen eller säljaren det förut varse blifvit»),
för felbegreppet likgiltigt. Sä ock enligt uttryckliga bestämmelser C. c. 1643 och
S. O. 243 Satz 2. Samma grundsats gäller i dansk rätt, se Lassen § 46: n. 19,
24—25; likaså i tysk, se Crome § 220: n. 40. Annorlunda i viss mån den en-
gelska rätten, som omfattar grundsatsen »caveat emptor» och (i 8. G. A. 14)
gifver uttryck åt denna genom bestämmelsen, att det, utom i vissa undantagsfall
(se nedan, § 43 not 14), »is no implied warranty or condition (jfr ofvan, § 21 not
141) as to the quality or fitness for any particular purpose of goods supplied un-
der a contract of sale>. Jfr Chalmers 8. 35—37 och (de lege ferenda) Gummerus
i F. J. F. T. 1887 b. 313—314.
49’ Jfr nedan, § 47 vid not 10-11, § 48 vid not 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
