Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
lämpar sig för det af honom afsedda ändamålet, synes då i själfva
verket vara ett skadeståndsanspråk, som endast under de i andra
styckena af §§ 42 och 43 angifna förutsättningar kan anses
lagligen grundadt.
I sådana fall, då godset strax vid köpslutet aflämnas och dä
dess verkliga värde sammanfaller med köpeskillingens belopp, möter
ingen svårighet vid beräkningen af afdraget. Om godsets värde
till följd af felet är 90 i stället för 100 och köpeskillingen är 100,
behöfver köparen tydligen endast betala 90. Skulle på grund af
särskilda omständigheter godsets värde vid tiden för köpslutet icke
kunna anses uttryckt genom köpeskillingen, kunna däremot olika
beräkningssätt ifrågasättas.80 Enligt tyska civillagen31 har köparen
att erlägga ett belopp, som står i samma förhållande till
köpeskillingen, som godsets värde i dess felaktiga skick till det värde
det skulle hafva haft, om det varit kontraktsenligt, och skall vid
beräkningen af dessa värden enligt uttryckligt stadgande tagas
hänsyn till tiden för köpslutet. Genom sistnämnda föreskrift82 synes
oss hela stadgandets betydelse i hög grad förringas, då det väl
endast är i sällsynta undantagsfall, som godsets värde i felfritt
skick vid tiden för köpet icke sammanfaller med köpeskillingen,
samt därtill kommer att beräkningen af godsets värde vid nämnda
tidpunkt måste vara förenad med stora svårigheter.
Vill man hafva ett praktikabelt sätt för afdragets beräknande,
torde man vara nödsakad att taga hänsyn till den tid, då godset
aflämnas?* och anställa en jämförelse mellan godsets värde i det
skick, hvari det då befinner sig, och det värde godset då skulle
hafva haft, om däri icke funnits fel. Skillnaden mellan dessa båda
värden uttrycker felets ekonomiska betydelse (köparens skada in
ab8tracto), och härför bör han kunna fordra ersättning, om vanliga
förutsättningar för skadeståndsskyldighet föreligga. Köparens rätt
till prisnedsättning är emellertid, icke blott med afseende å
förutsättningarna för dess förhandenvaro,84 utan äfven till sin juridiska
80 Jfr Hagerup s. 102 n. 9, 103 n. 11, Lassen § 46: n. 26—27, § 83: n.
60—61, Grundtvig s. 22-26.
31 B. G. B. 472. Jfr Windscheid § 394 n. 1, Crome § 222 n. 102. På
samma sätt tolkas S. O. 249; se Haf ner ib. n. 5, Schneider ib. n. 2.
82 Mot densamma nr principiell synpunkt Grundtvig s. 25—26. Jfr ock
Kisch: Unmöglichkeit (1900) s. 173 n. 15 och ü. 1444.
83 Så ock Hasselrot s. 1864.
34 Någon motsvarighet till actio quanti minoris förekommer icke i moraläran;
’fr N. mot. 8. 30 a. Detta torde bero därpå, att ehuru det ligger en viss sanning
satsen »minus solvit qui tardius solvit» (fr. 12 § 1 Dig. 50, 16), en objektiv
måttstock saknas för att uttrycka den af ett dröjsmål föranledda minskningen i
prestationens värde för den berättigade (bortsedt från penningeförpliktelser, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
