Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 42. 15
innebörd något belt annat än ett skadeståndsanspråk, ehuru den
förra befogenheten delvis fyller samma ekonomiska funktioner som
den senare. Redan däraf, att 1905 års lag i likhet med de
utländska lagar, som tillerkänna köparen rätt till prisminskning,
behandlar denna befogenhet såsom något från skadeståndsanspråk till
arten skildt, torde följa, att stadgandena härom icke kunna hafva
den innebörd, att köparen skulle kunna från köpeskillingen afdraga
skillnaden mellan godsets värde i felfritt och i felaktigt skick.
Lagen stadgar ej heller, att köparen äger fordra afdrag för den af
felet föranledda minskningen i godsets värde, utan sådant afdrag,
som mot >félet>, det vill säga sagda värdeminskning, svarar.35
Meningen med detta starkt förkortade uttryckssätt86 torde vara
densamma som med den tyska lagens utförliga stadgande, bortsedt
från den särskilda föreskriften rörande den tidpunkt, till hvilken
hänsyn skall tagas. Äfven enligt svensk rätt lärer alltså köparen
vara betalningsskyldig för ett belopp, som står i samma förhållande
till den bestämda köpeskillingen, som godsets värde i dess felaktiga
skick står till värdet af felfritt gods.37
Till belysning af det sagda må några exempel anföras. Vi
antaga, att köpeskilligen är 1,000 kronor, att värdet vid
leveranstiden af felfritt gods är i fallet a) 1,200, i fallet b) 1,000 och i
fallet c) 900 kronor, samt att den af felet föranledda minskningen
hvilka >Normaltabet> ek vi valeras genom moraräntan). En köpare kan alltså icke
på grund af mora i objektiv mening (jfr ofvan, § 21 vid not 74) å säljarens sida
fordra något afdrag å köpeskillingen, svarande mot den af dröjsmålet föranledda
minskningen i godsets objektiva värde; för den skada, som honom härigenom
tillskyndas, kan han öfver hufvud icke fordra ersättning. — Detta gäller äfven i
tysk rätt, ehuru de ytterst abstrakta stadgandena om >teilweise Unmöglichkeit»
(se särskildt den i B. G. B. 323 förekommande hänvisningen till § 472) i och
för sig skulle kunna medgifva den tydning, att därunder inbegrepes omöjligheten
att i rätt tid fullgöra prestationen (»zeitweise Unmöglichkeit»). En dylik
tolkning vore dock säkerligen oriktig (jfr Kisch: Unmöglichkeit s. 22 III, Staub:
Die positiven Vertragsverletzungen s. 12—13, 22, 42—43) bland annat af det skäl,
att därigenom skulle strykas ett streck öfver den i § 285 gjorda bestämningen af
begreppet Verzug. Det kan icke rimligen antagas, att den tyska lagen, som för
häfningsrätten på grund af mora uppdrager snäfvare gränser än någon annan
modern lagstiftning (se ofvan, § 21 vid not 122—129), skulle låta ett »dröjsmål
oberoende af skuld» under namn af »teilweise Unmöglichkeit» hafva en så kraftig
verkan, att det berättigade medkontrahenten att minska motprestationen med ett
belopp, motsvarande den af dröjsmålet föranledda minskningen i värdet af den
honom tillkommande prestationen.
86 Jfr sjölagen § 237.
**• Samma ordalag användas i N. L. B .8 förslag; jfr anmärkning i H. Z).,
N. J. A. II1901 n:o 1 s. 81, 82.
87 Jfr S. mot. s. 103: »Befogenheten att fordra sådant afdrag å köpeskillingen,
som mot felet svarar, eller, mera fullständigt uttryckt, att å det utfästa beloppet
afräkna en efter förhållandet mellan godsets värde i felfritt och i felaktigt skick
proportionellt afpassad andel af nämnda belopp.» Jfr D. mot. s. 69 b—70 a, N.
mot. s. 57 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
