Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ,§ 42.
mening,47 är berättigad att fordra afdrag å köpeskillingen och
således äfven i de fall, hvarom andra punkterna i §§ 42 och 43 handla.
Att köparen kan göra denna befogenhet gällande, äfven då
förutsättningarna för säljarens skadeståndsskyldighet ej äro för handen,4*
står väl i öfverensstämmelse därmed, att hvarken skuld eller garanti
af säljaren utgör någon förutsättning för köparens häfningsrätt på
grund af fel i varan.49 Att åter rätt till prisnedsättning
förefinnes äfven vid ringa fel, är en naturlig följd däraf, att köparen,
om han behåller godset mot prisnedsättning, måste låta aftalets
ekonomiska resultat gälla gent emot sig själf till så stor del,50 som
godsets värde i dess felaktiga skick utgör i förhållande till värdet
af kontraktsenligt gods. Den fara, som man genom de gjorda
inskränkningarna i häfningsrätten velat förebygga, nämligen att
köparen skulle kunna taga ett ringa fel till förevändning för att
komma ifrån ett aftal, som felet oafsedt är för honom ofördelaktigt,
existerar alltså icke, då godset behålles mot prisnedsättning.
Då lagtexten ordar om »afdrag å köpeskillingen», utgår den
från det normala förhållandet, nämligen att vid den tidpunkt, då
köparen gör sin ifrågavarande rätt gällande, köpeskillingen ännu
icke är erlagd. Detta är emellertid för stadgandets tillämpning
likgiltigt; köparen kan, om betalning skulle vara erlagd,51 kräfva
åter så stor del däraf, som han eljest skulle varit berättigad att vid
likviden afdraga,51tt detta naturligen under förutsättning att icke
betalningens erläggande kan uppfattas såsom ett afstående från
rätten att göra felet gällande.53
I allmänhet är godset redan utgifvet till köparen, när han
på grund af fel däri fordrar afdrag å köpeskillingen. Om då
köparen framställer ett dylikt anspråk utan att vara därtill berättigad
eller fordrar större afdrag än mot felet svarar, gör han sig
därigenom skyldig till mora, som dock icke medför annan påföljd än.
47 Se ofvan vid not 27—28.
48 Se häremot yttrande i H. D. (af J. R. Herslow), N. J. A. II1901 s. 82.
49 Jfr ofvan vid not 1—4.
60 Jfr ofvan not 43.
61 Jfr Lassen § 46: n. 27, Crome § 222: n. 25.
61* Om en del af köpeskillingen är betald, en annan del krediterad, torde
afdraget böra uppdelas proportionellt å båda delarna, och köparen lärer icke vara
berättigad att kräfva åter hela det belopp, hvartill afdraget uppgår. Enahanda
uppdelning synes böra äga rum, om delar af köpeskillingen förfalla till betalning
å olika tider. Jfr D. J. Z. 1907 s. 421—422 och i fråga om partiellt häfvande
N. J. A. 1899 A n:o 98. Annorlunda antagligen, om köparen behåller godset och
fordrar ersättning för skada (nedan efter not 114); hela det belopp, som i sådant
hänseende tillkommer honom, lärer då kunna kräfvas åter eller afkvittas å den
först förfallna delen af köpeskillingen. Jfr B. Q. E. 66 s. 339—340.
M Jfr ofvan not 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
