Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 42. 27
Att skadestånd skall utgå, då köpet häfves, är i § 45
uttryckligen stadgadt och öfverensstämmer med hittills gällande rätt.10S I
sådana fall förekommer ofta, att köparen gör anspråk på
ersättning för vissa kostnader, hvilka genom köpets häfvande blifvit
för honom onyttiga, exempelvis kostnader i och för godsets
afhäm-tande hos säljaren, för besiktning eller annan undersökning,
hvarigenom fel uppdagats, eller för botande eller afhjälpande af ett
upptäckt fel (reparationskostnader), likaledes för utgifter för godsets
vård eller omhändertagande. Då säljaren jämlikt andra stycket af
§ 42 eller § 43 är »pliktig att ersätta köparen dennes skada», ingå
naturligen dessa kostnader i skadeståndsanspråket. Om däremot
de vanliga förutsättningarna för skadeståndsskyldighet icke äro för
handen, kan köparen enligt 1905 års lag ej heller fordra ersätt-
108 Bestämmelserna i den tyska civillagen synas utesluta möjligheten af en
kombination af Schadenersatz och Wandelung i vidare mån, än ett dylikt
yrkande kan stödas på B. G. B. 467 Satz 2 (nedan not 108). En sådan tolkning är
dock ingalunda oafvislig (se mot densamma Staub § 877 A. 93; jfr ock ofvan not
92 a) eller ens i praxis förhärskande (jfr B. G. Ë. 52 s. 18) och lärer i själfva
verket hero på en i betraktande af de härom handlande lagbudens otillfredsställande
formulering ganska ursäktlig missuppfattning af deras verkliga innebörd. Äfven
om nämnda uppfattning vore riktig, skulle dock däri endast ligga en
terminologisk olikhet mot 1906 års lag, ity att hvad vi beteckna som häfvande under
-yrkande om skadestånd i tyska lagen inrymmes under uttrycket Schadenersatz
wegen Nichterfüllung; se B. G. B. 463 och ofvan, § 23 not 55. Denna
olyckliga terminologi gifver inom läran om fel i varan anledning till åtskilliga
kontroverser utöfver de i det föregående (§ 21 not 157) berörda. Språkligt närmast till
hands ligger den tydningen af uttrycket Schadenersatz wegen Nichterfüllung, enligt
hvilken detsamma skulle vara identiskt med hvad som i 1905 års lag betecknas
såsom häfvande under yrkande på skadestånd. I denna innebörd användes
detsamma också inom den tyska litteraturen, då fråga är om Sch. weg. N. E. på
grund af Verzug i motsats mot Schadenersatz wegen Verspätung (BG. B. 286,
326). Vore detta riktigt, skulle emellertid en köpare, som fordrade Sch. weg. N. E.
på grund af fel i godset, å ena sidan alltid vara berättigad att afvisa godset, å
andra sidan aldrig kunna behålla godset och fordra ersättning för dess genom
felet minskade värde. Man synes dock i allmänhet vilja tillerkänna köparen
sistnämnda befogenhet (se B. G. E. 53 s. 89 och Staub § 377 A. 93). Då nu
beträffande fel i godset icke finnes något stadgande, motsvarande B. G. B. 286:1
(jfr Staub § 377 A. 91), har man funnit sig föranlåten att tolka uttrycket Sch.
weg. N. E., då detta yrkande grundas på fel i godset, såsom liktydigt med
»Schadenersatz wegen des Mahgels»; jfr sist anförda rättsfall.. Uppfattas detsamma på
detta sätt, upplyser det intet angående godsets framtida öde utan kan i och för sig
användas lika väl om den köpare, som behåller godset (jfr Grundtvig s. 34 n. 51),
som om den, hvilken afvisar detsamma. Man kunde då tro, att köparen skulle
tillerkännas fritt val mellan nämnda båda alternativ. Enligt en ganska
utbredd uppfattning är emellertid köparen pliktig att behålla godset, såvida det
icke på grund af felet är för honom alldeles oanvändbart (saknar allt intresse). Se
-sålunda Staub § 377 A. 80, hvilken om köpare, som fordrar Sch. weg. N. E.
yttrar bland annat: »Die Waare selbst kann er behalten oder auch
zurück-weisen; letzteres wenn sie für ihn kein Interesse mehr hat». Jfr ock Kipp i
Windscheid II s. 654 b och i Yerhandl. des 27 deutschen Juristentags Bd. I
288—291, Crome § 222; n 114, Annorlunda B. G. E. 52 s. 352, hvarest rätten
till Schadenersatz wegen Nichterfüllung anses utan vidare innebära befogenhet att
afvisa godset; jfr därtill Staub i D. J. Z. 1903 s, 388 b-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
