Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 42: 29
varder häfdt, torde utom vårt land115 vara allmänt erkändt,116 men
öfverensstämmer icke med svensk praxis,117 som i detta afseende
gör skillnad mellan dröjsmål å säljarens sida och fel i godset.118
Grunden till att man för sistnämnda fall i allmänhet icke velat
medgifva säljaren rätt till skadestånd,119 om han förfogat öfver
godset, ligger tydligen i ordalydelsen af H. B. 1:4 första punkten.
Huruvida detta stadgande i själfva verket nödvändiggör en sådan
tolkning, synes dock kunna betviflas. Särskildt för de fall, då
»felet efter köpet uppkommit i följd af säljarens vanvård eller
försummelse»,120 synes det oss i hög grad stötande, om köparen skulle
varit tvungen att bäfva köpet, därest han ville vara bibehållen
vid sin rätt till skadestånd af säljaren. Också har redan i de
äldre svenska lagförslagen upptagits en bestämmelse om rätt till
skadestånd för köparen, äfven då han ville behålla varan,131 och
N. L. B:s förslag,122 som uttryckligen stadgade, att skadestånd
skulle utgå, ehvad köpet häfdes eller ej, lämnades i denna del af
H. D. utan anmärkning.128
Vi hafva i det föregående124 visat, att köparen genom att
begagna sig af sin rätt att fordra afdrag å köpeskillingen
understundom, men icke alltid,125 uppnår samma resultat som genom att
i skadeståndsväg utkräfva det belopp, hvarmed godsets värde i
följd af felet minskats. I sådana fall, då säljaren enligt andra
stycket är skadeståndsskyldig, kan köparen välja den utväg, som
han finner för sig fördelaktigast, men han kan naturligen icke i
skadeståndsväg utbekomma ersättning för den af felet föranledda
minskning i godsets värde, som redan genom dess behållande mot
prisnedsättning blifvit honom godtgjord. Däremot torde det stå
ii» j Tyskland är denna mening icke alldeles obestridd, detta beroende på
den oklarhet, hvaraf termen Schadenersatz wegen Nichterfüllnng lider; se därom
ofvan not 108.
116 Jfr Lassen § 83: n. 167, Hagerup s. 108: n, 11, Haf ner art 254 n. 8,
Schneider art. 110 n. 12, 254 n. 6.
117 Samtliga rättsfall, som vi hafva oss bekanta, angå leveransaftal eller
beställningar (se nedan, § 48 vid not 95—101), men då man i allmänhet icke ens
vid dessa aftal ansett sig knnna, utan att komma i strid med H. B. 1:4,
tillerkänna en köpare, som förfogat öfver varan, rätt tül skadestånd, kan det så mycket
mindre antagas, att dylik rätt skulle hafva stått honom öppen vid speciesköp.
118 Jfr §23 vid not 57—58 samt § 43 not 94, 100.
119 Jfr Hasselrot s. 72, Gummerus a. a. s. 318,
180 Jfr ofvan vid not 92 och N. J. A. II1901 s. 82 (J. R. Heralows yttrande).
181 Jfr härom ofvan vid not 18.
1W N. L. B. 39.
m Jfr ock ofvan not 100.
m Ofvan vid not 38—39.
Jfr yttrande i H. D. vid. förslagets granskning, N* J. A. II 1906 n:o
1 s. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
