Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
befogenhet står ju enligt den nya lagstiftningen köparen öppen
äfven vid leveransaftal Huru härmed förhållit sig enligt hittills
gällande rätt, har som bekant varit omtvistadt44 Skulle den
meningen hafva varit riktig, som i allmänhet gjort sig gällande i
praxis, torde däraf följa, att köparen ej heller kunnat kräfva gillt
gods i stället för det icke leveransgilla, som han bekommit, och i
så fall skulle nu ifrågavarande bestämmelse innebära en nyhet för
svensk rätt.45 Att vi för vår del icke anse nämnda praxis riktig,
ür förut46 nämndt.
Har köparen begagnat sig af sin rätt att kräfva gillt gods,
lärer han icke sedermera kunna undandraga sig att mottaga sådant
gods, därest det utan dröjsmål kommer honom tillhanda.47 Eljest
kan han däremot icke rimligtvis däraf, att han en gång kräft gillt
gods, vara förhindrad att sedermera ändra ståndpunkt48 och i
stället häfva köpet.49 Huruvida i sådant fall häfningsrätten bör anses
grundad på § 43 eller på det dröjsmål, hvartill säljaren genom sin
underlåtenhet att i stället för det felaktiga godset leverera gillt
sådant gjort sig skyldig, d. v. s. på § 24, torde enligt svensk rätt
sakna praktisk betydelse.50
Andra punkten af förevarande paragraf51 motsvarar nära samma
punkt i § 42, men skiljer sig från denna bland annat därigenom,
44 Se ofvan, § 21 vid not 95 -99, 105—107.
46 Chydenius s. 161—162 förutsätter såsom gifvet, att köparen har denna
befogenhet; jfr ang. N. L. B. ofvan not 39. Något rättsfall i ämnet hafva vi oss
icke bekant; jfr emellertid N. J. A. 1897 s. 208, 1902 s. 314 (minoriteten i H. D.).
46 Se § 21 efter not 107.
47 Jfr ofvan, § 26 vid not 30-34.
48 Jfr N. J. A. 1888 s. 383 (J. ß. Herslow).
49 Huruvida han kan ändra sig därhän, att han i stället behåller godset mot
prisnedsättning, lärer böra besvaras på samma sätt, som då han först förklarat sig
häfva köpet; se härom Tillägg till § 52.
60 Annorlunda enligt tysk rätt. Säljaren är nämligen enligt B. G. B. ej
heller vid leveransaftal skadeståndsskyldig blott på grund däraf, att i godset
finnes fel (se nedan not 74). Genom att begagna sig af sin rätt att kräfva gillt
gods anses emellertid köparen kunna försätta säljaren i Verzug (mora) och på
denna grund kunna fordra Schadenersatz wegen Nichterfullung. Jfr Windscheid
§ 394 n. 23, Demburg i D. J. Z. 1903 s. 3-4, Kipp ib. s. 256 b, Muller i
Gr. B. 50 s. 530—531; jfr ock Schneider art. 110 n. 10, 252 n. 2.
51 Någon motsvarighet till denna bestämmelse förekom icke i N. L. B. för
andra fall än sådana, då allenast en ringa del af godset var behäftadt med fel (§
43: 2); se därom nedan, Tillägg till §§ 42 och 43 vid not 3—7. Den olikhet, som i
detta afseende enligt N. L. B. förefanns mellan speciesköp (ofvan, § 42 not 72)
och leveransaftal, torde hafva berott därpå, att enligt detta förslag äfven vid
speciesköp ett ringa fel alltid medförde häfningsrätt, om det bestod däri, att godset
saknade någon tillförsäkrad egenskap (ofvan, § 42 not 73), samt att vid
leveransaftal alla egenskaper hos godset, som göra detta leveransgillt, på sätt och vis
kunna anses tillförsäkrade; jfr ofvan, § 24 vid not 9 och nedan efter not 72. —
Angående utländsk rätt hänvisas till § 42 vid not 63—67. Att S. O. 250 afser
äfven genusköp, se Schneider ib. n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
