- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
61

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 44 61

pel88 någon sålt en 10-årig häst och förbehållit sig att nyttja densamma
ett helt år, kan köparen naturligen icke yrka afdrag å
köpeskillingen, därför att hästen, då den aflämnas, på grund af sin höga
ålder är mindre värd än vid tiden för köpet, ty härtill har hänsyn
tagits vid prisets bestämmande.24

Något verkligt undantag från den i § 44 uppställda
hufvud-regeln kan icke anses ligga däri, att frågan om köparens rätt till
skadestånd på grund däraf att godset saknar tillförsäkrad
egenskap, enligt § 42 är beroende af godsets beskaffenhet vid tiden för
köpet. I frågan om innebörden af denna bestämmelse hänvisa vi
till det föregående.26

Däremot har genom uttrycklig bestämmelse i § 44 den där gifna
regeln satts utom tillämpning i sådana fall, då *felet uppkommit genom
säljarens vållande»,26 utan att dock rörande dem meddelats någon
bestämd föreskrift angående den kritiska tidpunkten. Tydligt är
emellertid, att denna icke kan ligga längre tillbaka i tiden än
eljest. Köparen kan nämligen icke befinna sig i en sämre ställning,
därför att felet uppkommit genom säljarens vållande. Undantaget
kan alltså icke hafva annan innebörd, än att därigenom utmärkes,
att den omständigheten, att felet uppkommit efter det faran för
godset redan öfvergått å köparen, icke utgör något hinder för
honom att göra gällande de befogenheter, som tillkomma honom på
grund af fel i godset, så framt detta har sin grund i säljarens
vållande.27 Funnes icke nu ifråga varande undantagsbestämmelse,
kunde man befara den tolkning af § 44,28 enligt hvilken i bär förutsatta
fall köparen väl enligt allmänna rättsgrundsatser vore berättigad till
skadestånd af säljaren, men hvarken kunde häfva köpet eller fordra
afdrag ä köpeskillingen, därest sådant vore för honom
förmånligare.

Detta skulle dock, så vidt vi kunna finna, vara i hög grad
obilligt emot köparen, därest säljaren, innan han ännu
fullständigt uppfyllt sina förpliktelser i denna sin egenskap,29 genom sitt

** Ett annat exempel anföres af Hindenburg s. 145—147, jfr Hagerup b.
94—95, Aubert § 15 n. 15 i. f. Köparens talan synes emellertid i detta fall
obefogad redan nr den synpnnkt, som i 1905 års lag kommit till uttryck i § 47.

84 Jfr ofvan, § 43 vid not 3.

18 Se § 42 vid not 88-91.

M Ordet vållande tages här tydligen i vidsträckt mening och innefattar äfven
dolas. Bet är nämligen otänkbart, att säljaren sknlle behandlas mildare, om han
uppsåtligen bibragt godset ett fel, än om ett sådant uppkommit genom culpa från
hans sida.

87 Jfr ofvan, § 17 vid not 38 a.

* Jfr N. mot s. 59 a-b, D. mot. s. 40 a.

19 Jfr Kipp i Windscheid II s. 655 e, Siber i I. J. 50 s. 190—191.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free