Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129 Tillägg till § 51.
innan till hvad i det föregående anförts beträffande bevisbördan, då
köparen yrkar skadestånd, därför att godset saknar tillförsäkrad
egenskap,4 samt då tvist yppas, huruvida köpet skett efter prof
eller icke,5 eller om godset sålts i befintligt skick.6 Här må endast
tilläggas, att om i anledning af köpet upprättats slntsedel eller
annan skriftlig handling (orderkopia), man i allmänhet torde kanna
utgå från att denna handling fullständigt återgifver aftalets
innehåll, så att den af kontrahenterna, som påstår, att därutöfver visst
villkor blifvit aftaladt, har att styrka detta förhållande.7
Då vi i det följande tala om bevisbördan rörande godsets
beskaffenhet, förutsätta vi, att aftalets innehåll i detta afseende är
ostridigt eller styrkt och att tvisten uteslutande rörer frågan,
huruvida godset faktiskt är eller rättare vid den kritiska tidpunkten
(§ 44) var kontraktsenligt eller behäftadt med fel. Inom den
svenska juridiska litteraturen saknas så godt som alla uttalanden
rörande detta ämne,8 men i rättsskipningen föreligger frågan
naturligen ofta till afgörande. Att det icke desto mindre är vanskligt
att bestämdt angifva praxis’ ståndpunkt, finner sin förklaring däri,
att domstolarnas afgöranden af dylika spörsmål icke så myeket äro
uttryck för någon viss teoretisk princip som fastmera beroende af
omständigheterna i det särskilda fallet. Bland de omständigheter,
som härvid kunna komma i betraktande och som i utländska
författares framställningar af ämnet9 tillmätes större eller mindre
betydelse för frågan om bevisbördan rörande godsets beskaffenhet, m&
nämnas följande: partsställningen och arten af det anspråk, som i
processen göres gällande (huruvida säljaren kräfver ut
köpeskillingen eller den del däraf, som icke kommit honom till godo genom
godsets försäljning för köparens räkning, eller om köparen yrkar
att återbekomma köpeskillingen eller gör anspråk på
prisnedsättning eller skadestånd); om godset blifvit afvisadt at"köparen och
befinner sig i säljarens eller hans ombuds besittning, eller om det-
4 Se ofvan, § 42 vid not 98—98 a.
6 Se ofvan, § 47 vid not 44—49.
« Se ofvan, § 48 vid not 17—26.
7 Jfr N. J. A. 1901 s. 155, 1908 A n:o 29 samt ang. reklamationsskyldighet
mot slutsedels innehåll Z7. /. R. 1908 s. 209.
8 Jfr Chydenius i F. J. F. T. 1894 s. 107—108, Serlachius s. 73, 74,
KaUenberg: Évalificeradt erkännande (1896) s. 76 i. f., Hasselrot s. 1893. Af
N. L. B. mot. s. 67 (§ 48 i. f.) lärer man icke kunna sluta till att enligt N.
L. B.s mening säljaren i där förutsatta fall skulle hafva bevisbördan; jfr H. G. B. 1:
348: 2 Satz 2 och Schneider art. 248 n. 6.
9 Se biand nordiska författare Hagerup s. 113—118, Nellemann, s. 362—363,
Lassen § 46: n. 33, 52—54, § 83: n. 152-164, 169 och Kjøb s. 57—58,
Hindenburg s. 95—98, Grundtvig s. 176—192, Tybjerg s. 183—188 och i Hage s. 233.
1766 oe. Almen, Om köp och byte af lös egendom. Senare delen. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
