Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187 Tillägg till § 51.
förfogar öfver densamma.26 Det är sålunda allmänt erkändt, att
bevisbördan ligger & köparen, när han fordrar prisnedsättning.27
Äfven vid distansköp synes besittningsförhållandet i främsta
rummet böra vara bestämmande för bevisbördans fördelning mellan
parterna. Hvad som här gifver anledning till tvifvel är emellèrtid
bestämmelsen i § 56, enligt hvilken köparen under vissa förhållanden
är pliktig att för säljarens räkning taga godset i besittning, oaktadt
han på grund af dess beskaffenhet är berättigad att afvisa
detsamma. Någon dylik skyldighet åligger honom icke, därest
säljaren själf skulle vara tillstädes på bestämmelseorten eller där finnes
någon, som äger för hans räkning omhändertaga godset, och för
sådana fall saknas alltså anledning att tillämpa andra regler än de
för platsköp gällande;28 tager köparen frivilligt godset i sin
besittning, ådrager han sig därigenom bevisbördan i fråga om dess
beskaffenhet, men i annat fall ligger denna på säljaren. Om samma
påföljd af besittningstagandet bör inträda, då säljaren icke själf
eller genom ombud är tillstädes på bestämmelseorten och då
således köparen är pliktig att för hans räkning omhändertaga godset,
synes däremot i hög grad tvifvelaktigt.29 Besittningstagandet är i
dessa fall icke eller behöfver åtminstone icke vara en akt, som
tyder på att köparen är villig att mottaga godset såsom gillt; det
kan fastmera åtföljas eller föregås af en uttrycklig protest mot
varans beskaffenhet.
Det skulle kunna ifrågasättas att tillmäta denna senare
omständighet betydelse för frågan om bevisbördan, så att man ålade
köparen bevisbördan, därest han utan protest mottoge varan, men
läte samma börda ligga å säljaren, därest omständigheterna gåfve
vid handen, att köparen endast till följd af lagens bud eller af
tillmötesgående mot säljaren tagit någon befattning med varan.29 a
Jfr t. ex. J. A. 28 s. 16, N. J. A. 1882 s. 40 (Hofr.), 1906 s. 507,1907 s. 559,
1895 A n:o 276, 1899 A n:o 392, 1907 A n:o 116 (J. R. Carlson); jfr ock K R.
1906 s. 827. Flertalet af de i denna och föregående båda noter anförda
rättsfall angår distansköp, men detta förhållande torde vara utan betydelse för hittills
gällande rätt, som saknar motvarighet till det i § 56 gifna ptadgandet; jfr nedan, §
56 not 4.
87 Öfverensstämmande 8. mot. s. 104. Jfr Hindenburg s. 76 efter n. 4 och
ofvan vid not 12.
88 Jfr Grundtvig s. 188: n. 32, Hindenburg s. 96: n. 5.
89 Jfr Hagerup s. 114, som finner det uppenbart, att köparen, som ju är
pliktig att mottaga godset, icke genom att handla i öfverensstämmelse med sin
plikt kan komma i ogynnsammare ställning, än om han åsidosatt den. Detta finna
äfven vi uppenbart, men under det att Hagérup däraf sinter till att köparen, när han
under dessa förhållanden mottager godset, icke har bevisbördan, vilja vi för vår
del sluta i motsatt riktning, nämligen att köparen icke genom att åsidosätta denna
sin plikt kan undgå bevisbördan; jfr nedan vid not 39.
se’ Jfr Hindenburg s. 96 efter n. 3, Tybjerg s. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
