Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 52. 155
1905 års lag innehåller, såsom förut80 påpekats, inga
bestämmelser angående verkan däraf, att godsets myckenhet öfverstiger
den i aftalet bestämda. § 52 är ej heller direkt tillämplig i sådant
fall.81 Det torde emellertid få antagas,82 att en köpare, som
bekommer mera gods än han anser sig hafva rekvirerat, är skyldig att
i anledning däraf reklamera,83 vid handelsköp genast och vid annat
. köp ntan oskäligt uppehåll. Underlåtes detta, kan han icke undgå
betalningskyldighet för hela den honom tillhandakomna mycken•
heten.*4. Denna mening synes ock hafva gjort sig i svensk praxis
gällande.85 Det kan till och med ifrågasättas, om icke i detta fall
strängare regler än eljest böra tillämpas, så till vida att köparen
måste reklamera redan då han mottager faktura, utvisande, att den
levererade myckenheten öfverstiger86 den rekvirerade. Ehuru vi för vår del
äro obenägna att i allmänhet låta reklamationsskyldigheten inträda
redan på detta stadium,87 skulle vi för här förutsatta fall vilja ansluta oss
till denna mening och således antaga, att köparen genom underlåten
reklamation mot fakturan går miste om rätten att afvisa den
öfverskjutande myckenheten,88 förutsatt att han icke har anledning antaga, att
misskrifning88* föreligger. Skälet bärtill ligger för oss däri, att hvad
fakturan innehåller om godsets myckenhet i regel är bestämmande för
priset och därmed för fakturans egentliga uppgift samt att köparen
80 Se § 50 vid not 52—63.
81 H G. B. II: 378 (ofvan, § 50 not 4) gäller äfven sådana fall. då den
levererade myckenheten öfverstiger den rekvirerade. Jfr Staub § 378 A. 1.
82 Annorlunda Chydenius s. 154 och Hasselrot s. 121, hvilka anse, att man
i fråga om den öfverskjutande delen borde tillämpa samma rättsgrundsatser, som
då någon utan föregående rekvisition fått en vara sig tillsänd. Denna mening vilja
vi icke biträda för andra fall än sådana, då den levererade myckenheten icke kan
anses vara aflämnad till fullgörande af det förut ingångna aftalet utan säljaren
haft för afsikt att inleda och samtidigt fullgöra ett nytt aftal angående den
öfverskjutande myckenheten. Dessa fall stå i samma förhållande till de i texten
behandlade som begreppet partiell mora till brist; jfr ofvan, § 50 vid not 14—23, och
Staub § 378 A. 3, hvarest framhålles, att leveransen skall hafva skett »zum
Zwecke der Erfüllung>, jfr ock Grundtvig s. 160: n. 26 och ofvan not 3 a. — I
fråga om verkan däraf, att den, som utan rekvisition fått en vara sig tillsänd,
underlåter att protestera, hänvisas till Grundtvig s. 222—230, Lassen § 25 n. 11
och Staub § 377 A. 158—160.
83 Öfverensstämmande Aubert § 12: n. 23, Lassen § 83 efter n. 25,
Grundtvig s. 88: n 5, Federspiel s. 133: n. 1.
84 Detta är i S. G. A. 30: 2 i. f. uttryckligen stadgadt.
86 Jfr N. J. A. 1874 s. 34, 1881 A n:o 276, 1907 A n:o 484.
88 Motsvarande spörsmål lärer icke kunna uppkomma, om fakturan utvisar,
att godsets myckenhet understiger den rekvirerade. I sådant fall torde nämligen
icke föreligga brist i godset i den mening § 50 afser utan partiell mora, låt vara
omedveten sådan; jfr § 50 vid not 20.
87 Se ofvan vid not 26—33.
88 Detta antages af samtliga ofvan not 23 anförda författare, äfven Aubertr
som i fråga om kvalitetsafvikelser omfattar den mot köparen mildare mening, åt
hvilken vi för vår del luta. Jfr Tybjerg i Hage s. 234.
Jfr ofvan vid not 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
